- Project Runeberg -  Ur vår samtid /
79

(1880) [MARC] Author: Harald Wieselgren With: Edward Skill, Ida Falander, Evald Hansen - Tema: Periodicals, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nils Strindlund (d. 1872)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

befästes vänskapen yttermera, och Karl Johan fann i Strindlund en
svensk bonde sådan han bör vara, en som kunde »rätt förstå sin
regering», som det hette i den gamle kungens sista trontal, och ej
affekterade att räknas bland »nationens män». Under 1840 års
riksdag fick också Strindlund en silfverkanna som förnyadt uttryck af
konungens välbehag. Men man bedrager sig storligen, om man
föreställer sig, att allt detta betyder, att Strindlund var en alldeles
osjelfständig representant eller en fjeskande person. Långt derifrån. Han
var till sin böjelse och åsigt en konservativ bonde i detta ords fulla
bemärkelse, således lika obenägen som någon »nationens man» inom
ståndet att åtaga sig utsträckta skattebördor eller blindt bevilja
begärda anslag. »Jag bestrider allt afseende å den nådiga skrifvelsen»,
säger han helt öppet 1840, då en sådan innehöll ett förslag till
någon förökning i båtsmansroteringen, och det var visst icke af
regeringsvänlighet, han motsatte sig ståndsrepresentationens afskaffande.
Och ehuru han så smått spjärnade emot Hans Janssons ryktbara
förslag till svarsadress å Karl Johans trontal och ingalunda hade så
förmätna tankar som denne, hvilken ville afskaffa hela den
extraordinarie statsregleringen, på det den ej, »liksom vanligtvis extra
ordinarie tjenstemän», med tiden skulle bli ordinarie, vitsordade han
ifrigt den 1840 rådande penningbristen och fann den till stor del
orsakad af statsbehållningen, som, liksom bankens räntevinst, sade
han, dragit sedlarne ur rörelsen! Men hans hofsamhet och
redbarhet, parad med parlamentarisk takt och talang både vid debatterna
i plenum och vid enskilda samqväm, hans mer och mer växande
inflytande inom ståndet bland alla dem, hvilka liksom han sjelf sågo
allt ur konservativ synpunkt, skulle naturligen göra honom behaglig
och vigtig för en konung, som i det längsta ville efter egen
tolkning praktisera grundlagens bud, att »konungen eger allena styra
riket». I en kulturfråga stod Strindlund långt framom så väl sina
liberala antagonister som sina konservativa vänner i bondeståndet;
han var nämligen en afgjord fiende till ståndets älsklingsrättighet,
husbehofsbränningen, men visade dock äfven häri samma hofsamhet,
som då han t. ex. mot Hans Jansson gick regeringens ärenden. Väl
uttalade han som sin önskan, att bränvin hvarken borde få brännas
eller införas, »men», tillägger han, »då jag finner, att detta icke är
öfverensstämmande med ståndets allmänna åsigt, skall jag icke
bemöda mig att göra denna åsigt gällande».

»Nationens män» fingo imellertid öfvertaget i 1840 års
bondestånd, och vid nästa riksdag satt Oskar I på tronen, »de liberala»
och regeringen hade ordentlig smekmånad, det gamla
regeringspartiet var så godt som i onåd. Strindlund fick nu både 1844 och
1847 helsa Hans Jansson som talman och måste 1844 till och med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:37:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samtid/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free