Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Georg Scheutz (d. 1873)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
96 GEORG SCHEUTZ.
satte och utvidgade han sina literära förbindelser och förvärfvade
snart ett aktadt namn i dessa kretsar. Redan 1814 begagnade en
af Hammarskölds vänner Scheutz’ namn, då han ville varna honom
för en befarad indiskretion, och i8i6 finna vi Scheutz bland jury-
männen i ett af tryckfrihetsmålen mellan Grewesmöhlen och baron
Boije. Med protokollssekreteraren Cederborgh, som utgaf tidningen
Anmärka ren, kom han snart i närmare beröring, i det han nästan
allt ifrån tidningens början då och då i den samma skref en ar-
tikel; i8i6 inköpte Scheutz Cederborghs tryckeri och blef med-
delegare uti och medredaktör af tidningen den .~ okt. i8z~, hvarefter
»Anmärkaren» först fick fart, så att den redan innan årets slut lem-
nade egarne någon vinst, hvilken under loppet af i8i8 alltjämt till-
växte. 1819 gjorde Scheutz och Cederborgh förnyadt kontrakt, en-
ligt hvilket äfven Scheutz skulle uttaga tillståndsbevis å en tidning,
hvilken skulle utgifvas i händelse Anmärkaren, för hvilken Ceder-
borgh fortfarande var »ansvarig utgifvare», blefve indragen, hvilket
väl var att vänta, då Scheutz mer och mer gjort något af tidningen.
Så uttog Scheutz den i6 sept. 1819 tillståndsbevis för Anmärkarne,
af hvilken också första numret utgafs den 26 jan. 1820, sedan An-
märkaren två dagar förut blifvit indragen. Nu bröt Cederborgh helt
oväntadt sina förbindelser med Scheutz och fick efter en mot Scheutz
förnärmande ansökan »i nåder» rätt att å nyo utgifva den indragne
Anmärkaren, som också den 12 febr. 1820 åter utkom. En skarp
och obehaglig polemik mellan de båda förra kontrahenterna öfver-
skylde icke Cederborghs handlingssätt, men underrättar oss om mäng-
den af Scheutz’ arbete i Anmärkaren och visar oss, att de förtjenster,
tidningen inlagt, voro helt och hållet att tillskrifva Scheutz. Med
Anmärkarne blef hållningen klarare och publiken större; magister
Johansson, som äfven biträdt i Anmärkaren, följde Scheutz’ blad,
och den 29 nov. 1820 förvandlade sig halfveckobladet Anmärkarne
(i liten qvart) till den betydligt större Argus, Politisk, literär ock com-
merciel tidning, för hvilken J. Johansson och G. Scheutz gemensamt
stodo som »ansvarige redaktörer». Den tiden hade ännu icke sett
en sådan tidning. Hon ville framkalla ett allmänt tänkesätt, en natio-
nalanda, hon ville skaffa den vacklande opinionen säker grund, så
att denna kunde öfvergå i ett på skäl grundadt omdöme och deraf
härflytande tänkesätt. »Om våra publicister akta sig», säger Argus
i sitt första nummer, »att genom ogrundade insinuationer och sqvaller
förvirra och nedfiäcka den hos mängden b örjande vanan att under-
söka före omdömet, så kan man hoppas, att den dag ej är så af-
lägsen, då en nationalanda (common spirit) skall infinna sig äfven
hos oss, ty denna anda är icke annat än ett på förstånd och insigter
grundadt allmänt tänkesätt öfver offentliga angelägenheter.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
