Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Georg Scheutz (d. 1873)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEORG SCHEUTZ. 99
literatur. Tre och en fjerdedels årgång af Y’ournal för manufaktur
och hushållning utgaf han från 1825, Bibliotek för konst, slö/d och
tillämpad vetenskap från 1832, Svenska industrzj/öreningens tidskrz~/t från
1833 (Scheutz var länge denna förenings sekreterare), Spegeln, ett
allmogeblad (1837-38), Tidningförnäringarne (1840) m. m. Af vittra
arbeten må nämnas: öfversättningar af Shakspeares Julius Ca~sar,
Köpmannen i Venedig och Kung Lear (denna sistnämnda otryckt),
af Werners Dalens söner m. m., äfven som på hans förlag och under
hans bearbetning öfversättningar utgifvits från Walter Scott och åt-
skilliga klassiska författare. 1840 utgaf Scheutz en politisk brochyr,
kallad Slä~-tvälde och idévälde, i hvilken han visar, hur samhällsfor-
merna äro grundade på det förra men syfta i sin utveckling åt
det senare, ehuru ännu icke just många idéer hunnit utveckla en
samhällsbildande kraft. Med 1842 upphörde Scheutz att ega bok-
tryckeri; han ingick i stället sistnämnda år som ständig medarbetare
i Aftonbladet, hufvudsakligen för tekniska och ekonomiska uppsatser
och notiser, i hvilken egenskap han. med få afbrott, ända till några
år före sin död tillhört denna tidnings redaktion. Inom bok-litera-
turen var han äfven fortfarande verksam. Endast några af hans ar-
beten kunna vi dock här anföra: 1843 utgaf han en elementarbok i
naturhistorien, »Vägen till naturens riken», 1856 »Den praktiske
affärsmannen», en handbok för handlande och handtverkare, 1857
»Jorden», illustrerade naturbilder, i86o »Jllustreradt Stockholm» m. m.
m. m. Bland hans talrika öfversättningar från dessa årtionden nämna
vi endast Liebz~’-s kemiska bref och - hans sista arbete – Wagner’s
Rom, hvars i4:e och sista häfte utkom 1872.
Men det blef dock ej på literaturens område, Scheutz skulle göra
sitt namn mest bekant. »Emellanåt har han kommit att göra åt-
skilliga uppfinningar», skrifver han 1847 i Biogr. lex. om sig sjelf,
»hvilka till en del blifvit patenterade, till en del äro i tryck beskrifna
och till en del förblifvit obekanta eller hvila som blotta förslag i
uppfinnarens portfölj.» Den förnämsta af dessa är utan jämförelse -
Scheut~’ska räknemaskinen.
Ifrån 1812 hade i England arbetats på utförandet af Babbage’s
förslag att genom maskineri frambringa felfria matematiska tabeller,
och regeringen hade på dessa försök offrat 17,000 £, utan att man
dock hunnit längre än till att bringa den räknande maskinen att
kunna beräkna tal med fem siffror, beroende af två differenser. Den
tryckande delen - utan hvilken felfriheten aldrig kan uppnås – har
deremot der aldrig kommit till stånd. Efter att 1834 i Edinburgh
Review ha läst en berättelse om Babbage’s maskin, trodde Scbeutz
sig finna, säger han, »att man ej någonsin skulle hinna vidare, med all
Englands tekniska färdighet, så länge man följde samma plan. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
