- Project Runeberg -  Ur vår samtid /
102

(1880) [MARC] Author: Harald Wieselgren With: Edward Skill, Ida Falander, Evald Hansen - Tema: Biography and Genealogy, Periodicals
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Magnus Almqvist (d. 1873)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

102 JOHAN MAGNUS ALMQVZST.


blef han 1843, riksdagsman i presteståndet 1844, 1850, 1853, 1856,
1859, 1862, 1865, teologie doktor i86o och ledamot af nordstjerne-
orden 1862.
Redan 1827 uppträdde Almqvist som teologisk författare, dertill
uppkallad genom en promotionskamrat från Lund, P. Wieselgren,
som i en samma år utgifven skrift, »ilvilken är Sveriges religion»,
sökt påvisa skilnaden mellan de symboliska skrifter, hvilka kyrko-
lagen af i686 faststält som svenska protestantismens norm, och dem,
hvilka i 1809 års regeringsform angifva den svenska statskyrkans be-
kännelse. Almqvist utgaf nu ett »Försök att bevisa öfverensstäm-
melsen emellan lutherska kyrkans symboliska böcker, eller ett annat
svar på frågan: hvilken är Sveriges religion», i hvilken han vill ådaga-
lägga, att allt hvad den anförde författaren anmärkt mot de yngre
symbolerna, dem han förkastar, äfven gäller om de äldre, dem
han upphöjer, och att samma teologiska system qvarstår, antingen
man behåller de många symbolerna eller nöjer sig med de få. »An-
ser man deremot en reform påkallad af tidens fordran, må man före-
taga under det eviga ordets ledning en undersökning af hela det
symboliska systemet. ilvarom icke, må man ej inbilla sig att få en,
såsom man påstår, renare biblisk kristendom, så länge man eger flere
eller färre af reformationsseklets symboler.» Han anför, till stöd för
denna åsigt, Luthers egna ord: »Jag önskar icke, att mina böcker må
ega en varaktighet utöfver detta århundradet, hvilket de tjenat», och
yttrar sig med mycken skärpa öfver »symbolisk papism». 1833 ut-
gaf han (i »Andaktsminnen») en Stockholms prestsällskap. tillegnad
»Undersökning om lutheranismens förhållande till vår tids kristliga
öfvertygelse», i hvilken han påpekar den stora skilnaden mellan
»bekännelsetrohet» och bibeltrohet, samt häfdar den protestantiske
prestens både rätt och pligt att icke låta något af forna dogmati-
serande filosofers system, ej ens om dessa blifvit utrustade med
symboliskt anseende, omintetgöra den eviga uppenbarelsen, som
hvarje tid har lika rätt att söka fatta efter måttet af sin utveckling
och kunskap, icke nödvändigtvis efter måttet af sina förfäders. Det
missförhållande, som uppkommit derigenom, att protestantismen i
detta hänseende brutit med sin egen princip, beklagar han djupt
och ser den ett sorgligt fördröjande af kristendomens allmänna in-
verkan till samhällets och den enskildes förädling. »Ifrån den stund,
Kristus kom med den fria kärlekens lag och gjorde alla menniskor
till bröder», säger Almqvist i en senare skrift, »hvilar en hemlig för-
bannelse öfver alla de länder och folk, som antogo hans lära, men
misskände dess väsende och förkastade dess anda ... Af kristen-
domens sedliga lagstiftning gjordes en bok om trosstadgar, mysterier
och kyrkobruk, vid hvilken man fästade begreppet om gudsfruktan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:12:28 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samtid/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free