Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jakob Vilhelm Sprengtporten (d. 1875)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
~/AKOB VILHELM SPRENG TPORTEN. 131
hufvudstadens irrande befolkning; den andre som en vredgad skol-
mästare från gamla tiden, med riset ständigt lyftadt i högsta hugg.»
Huru som helst, denna gång föregicks afskedet af en diplomatisk
mission till Danmark och efterföljdes (1849) af serafimerorden.
Inom generalitetet hade Sprengtporten redan 1832 avancerat till
generalmajor; 1856 tjenstgjorde han som generalmönsterherre och
steg 1858 till generallöjtnant. 1863 tog han afsked från sin nästan
uteslutande titulära krigstj enst.
Men på riksdagarne fortfor han att vara verksam. I järnvägs-
striderna på riddarhuset deltog han med mycken ifver, och då han
gillade vestra stambanans dragahde genom Södermanland samt var
själen i det härför verksamma partiet, beskylde man honom till och
med för egennyttiga afsigter (1857, juni), en beskyllning den han
som orättvis lugnt tillbakavisade. Afven som komitémedlem var
han verksam vid föreslående af banornas sträckning, och sade sjelf,
att han på denna lade mera vigt än på de summor, banorna skulle
kosta. Talför och arbetsam, ingrep han ofta i debatten, men yttrade
sin mening kort, utan att någonsin »hålla tal». Efter representations-
reformen återvände han till riksdagen som en af sitt läns represen-
tanter i första kammaren och har som ålderspresident öppnat och
afslutat kammarens förhandlingar vid åtta riksdagar, hvarefter han
(1874) nedlade sitt mandat. I försvarsfrågan hade han väl 1840 ut-
talat den åsigten, att »en utsträcktare beväringsexercis» möter hinder
i knektekontrakternas försäkran om utskrifningsfrih et och i jordbru-
kets behof af arbetskraft (R. o. A. Pr. XI. 352), men vid försvars-
frågans behandling i kamrarne 1871 stälde han sig obetingadt på »de
fem reservanternas» sida. Han fann ej skäl att glädja sig åt förhand-
lingarnas utgång vid det årets båda riksdagar, enligt de ord han
vid deras afslutande uttalade, men ville dock ej tvifla om en lycklig
utgång, ~enär »målet kan nås på mer än en väg» och »nödvändig-
heten af försvarsväsendets fullständiga ordnande rönt ett erkännande,
som ej kan missförstås».
Efter utträdet ur riksdagen lefde Sprengtporten äni~u ett år på
sitt sköna Sparreholm, der han i sextio år varit ett mönster af hus-
bonde, af jordbrukare. af en ädel man. Beläget i en af de natur-
skönaste trakter, bär detta herresäte äfven vittne om omsorgsfull och
kunnig vård. »De ofantliga åkerfälten ligga som årligen grönskande
parkkullar», skrifver Olof Eneroth, »inom ram af konstnärligt gallrade
skogsbryn. Man åker halfva milen genom ett sådant kulturkonst-
verk.» På en af godsets vackraste punkter har godsherrn uppfört
ett rymligt och väl doteradt skolhus, med trädgård och hagar.
»Mången liten herregård», säger anförde förf., »har icke så vacker,
så väl ordnad gård, som denna skola. » Här, »i naturens sköte»,
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
