- Project Runeberg -  Ur vår samtid /
211

(1880) [MARC] Author: Harald Wieselgren With: Edward Skill, Ida Falander, Evald Hansen - Tema: Periodicals, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ludvig af Ugglas (d. 1880)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och röstade derför mot det. Men när åren gått under fruktlösa
strider och adelsinstitutionen mer och mer upphört att anses som ett
nödvändigt element i vårt lands representation, hade Ugglas icke
stannat efter utvecklingen. Den 4 dec. 1865 erkände han i
ridderskapets och adelns plenum att »ståndsrepresentationen qvarstår
endast som ett minne, omgifvet af ett för den samma främmande
samhällsskick»; att »en representation byggd på klassval är olämplig för
nutidens rörliga samhällsskick», ty klasserna skifta ständigt i
betydenhet för det hela, nya uppstå och gamla gå under; samt att han
derför ger sin röst åt det kungliga representationsförslaget, ehuru han
mot det samma hade anmärkningar att framställa, af hvilka kanske
den förnämsta var den, att första kammaren, för att ega tillräcklig
motståndskraft, borde hvila på ett liknande folkmandat med det, som
ger andra kammaren styrka.

I grefve Ugglas hade dock just den institution, ur hvilkens val
första kammaren enligt förslaget borde framgå, en af sina varmaste
anhängare. Redan 1850 hade han sjelf motionerat införande af
länsnämnder, för att dymedelst skaffa medborgarne politisk uppfostran,
men hans förslag vann ej riddarhusets öra. När kongl. maj:t tolf
år derefter sjelf i denna fråga tagit initiativ och utfärdat förordningen
om landsting, blef grefve Ugglas allt ifrån början en verksam
deltagare i denna representation för Stockholms län. 1859 väckte han
motion om ändring i presternas löningssätt och befordringslagar,
uttalande allvarliga ord om »tidens tecken» och om religionens vigt
för samhället. För öfrigt har han nedlagt sitt mesta arbete vid
riksdagarne i bevillningsutskottet (1847–56, 1865), hvars ordförande han
var under sista ståndsriksdagen, och i statsutskottet (1862, 1867–79),
i talrika yttranden till ståndets och kammarens protokoll utredande
dit hörande frågor, alltid med uppmärksamhet och aktning åhörd,
med jämt stigande inflytande, med aldrig svikande konseqvens i
åsigter. Vid 1871 års urtima riksdag tillhörde grefve Ugglas det
»särskilda utskott», som då skulle afgifva betänkande om regeringens
arméförslag, och äfven senare har han med värme deltagit i
debatterna om denna landets nuvarande vigtigaste reformfråga. I femton
år har den stått på dagordningen - och den står der än, men grefve
Ugglas skall ej mer lägga sitt ord i striden. Den 23 mars 1880
afled han i Stockholm. Första kammaren stod sörjande vid hans bår,
och i dess protokoll äro förvarade uttrycken af dess erkännande af
den aflidnes verksamhet, dess vördnadsfulla aktning för hans person.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:56:04 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samtid/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free