Print (PDF) - On this page / på denna sida - Axel Adlercreutz (d. 1880)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AXEL ADLERCREIJTZ. 217
val; men den senare fick icke heller efter slutad riksdag återvända
till sitt kall. Efter få dagars sjukdom afled han i Stockholm den
20 maj, ännu i blomman af sin krafts dagar.
Namnet Adlercreutz, som genom Axels farbroder Karl ~ohan
fått en ärad plats i våra häfder, har utgått från Finlands svensk-
talande bönder och fortlefver både i Sverige och Finland genom
ättlingarne af segraren vid Sijkajoki och hans tvänne bröder. Den
yngste af dem, generallöjtnanten Gustaf Magnus Adlercreutz, år 1805
på Sveaborg gift med Margareta von Arbin, blef i detta äktenskap
Axel Adlercreutz’ fader.
Han föddes den 2 mars 1821, blef 1838 student i Upsala, der
han aflade juris-kandidat-examen; 1841 inskrefs han som e. o. tjenste-
man i rättegångsverken, blef 1853 assessor i Svea hofrätt, 1857 re-
visionssekreterare och i86o justitieråd, under tiden jämväl känd både
som trägen i studiet af verldslig kunskap och som en hängifven vän
till lekmannaverksamheten inom vår kyrka. Från Evangeliska foster-
landsstiftelsens begynnelse medlem af dess styrelse, blef han redan
1857 dess ordförande och innehade denna ställning inom föreningen
under en följd af tio år.
I den politiska utvecklingen tog han under dessa år vida min-
dre del än i den religiösa, ty endast sällan begagnade han sin sjelf-
skrifna representanträtt å riddarhuset, och då endast i rent juri-
diska frågor. Så t. ex. gälde hans första yttrande i adelns plenum
(1854 12/4) att motarbeta arfsrätt för de barn, hvilkas blodsband icke
af kyrkan helgats; 1857 deltog han i debatterna om ändring af stad-
ganden rörande giftomannarätt, skilsmässa o. s. v., 1859 likaledes i
några lagfrågor; i865 var hans enda yttrande en reservation mot
adelns beslut i representationsfrågan. Icke för ty blef det snart
Adlercreutz’ lott att utbyta den juridiska banan mot den politiska,
och det till och med på kallelse af Louis De Geer, den segrande
motståndaren i representationsfrågan.
Utnämnd till president i Göta hofrätt i början af i868, erhöll
Adlercreutz knappt tillfälle att inträda i sin nya tjensteutöfning, förr än
han, den 4 juni s. å., kallades att i De Geers ministär efterträda
Lagerstråle som civilminister, och då De Geer år 1870 afgick ur
statsrådet, blef Adlercreutz hans efterträdare som justitie-statsminister.
I sex år, vid sju riksdagar, fick nu Adlercreutz deltaga i vårt poli-
tiska lif och leda vår administrations förhållande till det samma, ett
mödosamt värf och föga utmärkt af segersälla stunder. Men häfden
skall uppteckna, att Adlercreutz ärligt samarbetat med De Geer om
en sådan utveckling af riksdagens och regeringens ömsesidiga för-
hållande, att den senare ej må ega fonder att disponera och öka,
Ur vår Samtid. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
