- Project Runeberg -  Samtiden : tidsskrift for politikk, litteratur og samfunnsspørsmål / Femtende aargang. 1904 /
119

(1890-1926) With: Gerhard Gran
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henrik Schück: Gustaf III - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gustaf 111.
han hånade henne för hennes högmodiga uppträdande mot
sina ofrälse anförvanter.
Lika kvinnlig var den hämd, han tog på den kvicka fru
Schröderheim. Då hofvets damer 1789 visade sitt missnöje
genom att uteblifva från de offentliga courerna, var fru Schrö
derheim såsom statssekreterarens make skyldig att vara när
varande. En gång då hon kom därifrån, frågade man henne,
om det varit mycket folk. «Nej blef det bitande svaret
endast Ruter fru och några hackor.» «Ruter fru» var gunst
lingen grefve Ruuths gemål. «Konung Gustaf säger Lars
v. Engeström i sina memoarer kunde aldrig förlåta henne
detta uttryck. Han pålade hennes man att icke erkänna det
barn, med hvilket hon då var hafvande, och till hvilket kungl
sekreteraren Seele troddes vara fader. Schröderheim var svag
nog att lyda, och förtviflan tog lifvet af hans hustru strax
efter barnsbörden.»
Denna småsinthet hos Gustaf 111 röjer sig aldrig klarare
än i den tvist, han hade med sin moder. All hans sinnes
adel är här liksom försvunnen, och han lägger i dagen ett
småsinne och en hjärtlöshet, som endast kunna förekomma
i ett gräl mellan tven ne uppretade kvinnor.
Men å den andra sidan visar sig denna brist på nobless
nästan blott, då det gäller kvinnor. 1 regeln och i sitt för
hållande till mannen lägger han däremot i dagen en hög
sint, stundom öfverspänd ridderlighet. Hans förhållande till
Sprengtporten är i detta fall typiskt. Som bekant skulle
1772 års revolution först utbryta i Finland under Sprengt
portens ledning. Men omständigheterna tvingade konungen
att handla på egen hand, och då Sprengtporten kom till
Stockholm var revolutionen redan en fait accompli. Man
skulle då hafva väntat, att en man med Gustafs ömtåliga
ärelystnad skulle hafva gjort allt för att bagatellisera sin
medhjälpares förtjänster. Han hade därtill kunnat vara be
rättigad, ty revolutionen var hans och icke Sprengtportens
värk. Men han handlade på ett rakt motsatt sätt och sna
rare öfverdref vikten af Sprengtportens medverkan. «Det är
eder skref han genast vid Sprengtportens ankomst till
Stockholm näst Gud, jag har att tacka för mitt rikes fräls
ning. Utan eder skulle jag aldrig vågat företaga detta värk.
Kom att landstiga vid Skeppsholmen. Så snart jag ser er
nalkas, skall jag sätta mig till häst och komma eder till
119

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 20 17:21:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samtiden/1904/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free