Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henrik Schück: Gustaf III - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf 111.
«Salig kungen säger han var allt sedan revolutionen
omgifven af en mängd unga karlar, hvilka utgjorde hans
sällskap, åtnjöto hans godhet, men hade litet eller intet att
lefva af, ehuru deras varelse vid hofvet nödvändigt skulle för
orsaka dem utgifter. H. M:t hade sällan penningar och
mycket pensionärer m. m. att underhålla; det blef således en
omöjlighet att af handkassan hjälpa alla dessa unga her
rarna. Schröderheim föreslog medel och de antogos, i bör
jan tacitement, sedermera med mindre scrupule. Pastorater
såldes nästan utan urskiljning", och jag, som flera andra,
fick del däraf. Jag begärde aldrig af konungen någon sådan
grace, ty jag tyckte det var skamligt. Men Schröderheim
både mig med- och ovetande gjorde flera affärer i mitt
namn.»
De presterliga karriererna kunde också under Gustaf III:s
tid vara skäligen egendomliga. Baron Edvard Taube, broder
till Gustaf -lllis gunstling, hade avancerat till löjtnant vid Dal
regementet, men tog 1779 afsked. Aret därpå befordrades
den f. d. löjtnanten utan att ens vara prestvigd först
till botpredikant, sedan (dock efter prestvigningen) till öfver
hofpredikant och 1783 till biskop. Äfven några andra
militärer såsom grefve Fredrik Bogislaus von Schwerin
och baron Svante Lejonhufvud blefvo botpredikanter, utan
att hafva prestvigts. Den mest karaktäristiska lefnadsbanan
hade dock Uno von Troil. Han hade blifvit filosofie magister,
därefter tillbringat några år på utländska resor och kom hem
vid 27 års ålder. Då fick han höra, att en skvadronspredi
kantssyssla var ledig; han anmälde sig, fick ett hälft löfte
om den, reste hals öfver hufvud till Västerås, där biskop
Benzelstjerna vigde honom till prest och fick mycket riktigt
sysslan. Det var den 12 aug. 1773. Så blefplatsen som regements
pastor ledig. Han betalade då den äldsta skvadronspredi
kanten 3,000 daler mot villkor, att denna ej skulle söka, tog
själf pastoralexamen och blef 15 dec. regementspastor. Sedan
gick det raskt med befordringarna. Fyra år därefter blef han
öfverhofpredikant, ett år senare pastor primarius i Stockholm
och 1780 biskop i Linköping vid blott 34 års ålder en
onekligen rask presterlig karriér på sju år. Sex år senare
nådde Troil höjdpunkten på denna bana: han blef då Svea
rikes ärkebiskop.
Adliga militärer hade för öfrigt tur äfven på andra banor;
205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
