Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henrik Schück: Gustaf III - XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Henrik Schuck.
trängde dock ännu icke på djupet, och både då och under
frihetstiden motvägdes det af andra faktorer. Det nationella
elementet var fortfarande kraftigt, och äfven en Dalin, som
behärskar förra delen af frihetstiden, var trots sin franska
bildning en ganska folklig författare. Dessutom balancerades
impulserna från Frankrike af andra, från Tyskland och Eng
land. I rent skönlitterärt afseende betydde väl Tyskland före
Klopstock och Lessing ganska litet, men hela det vetenskap
liga universitetslifvet stod fortfarande i beroende af Tyskland,
med hvilket land vi också hade lifliga merkantila och diplo
matiska förbindelser. Starkare voro intrycken från England.
Frihetstidens styrelseform med ett nästan enväldigt par
lament hade ju endast någon motsvarighet i England,
hela vårt näringslif sökte bilda sig efter engelskt mönster,
och den starkt utilistiska världsåskådning, som är egen
domlig för hela 1700-talet, men som i egentligaste mening
tillhör den anglosaksiska rasen, denna utilism är den röda
tråden äfven i frihetstidens hela kulturlif; den framkallar
den storartade blomstringen inom den naturvetenskapliga
forskningen och äfven skönlitteraturen behärskas af samma
strömning.
Gustaf III:s tid lär däremot andra anletsdrag. Utilismen
är försvunnen, och det förhärskande kännemärket hos dessa
decennier är ett bekymmerslöst lättsinne, esprit, elegans och
framför allt njutningsbegär. Det är icke Gustaf, som bär
skulden härför, och njutningsfilosofiens seger var afgjord re
dan före hans regeringstid. Dess förste och kanske mest
konsekvente målsman är Bellman, och hans bästa sånger
tillkommo som bekant redan under frihetstidens sista skede.
Men väl kan Gustaf sägas hafva omfattat denna världsåskåd
ning och bidragit till dess utbredande, om än blott i dess
mera förfinade, hofmannamässiga former, och den allmänna
instinkten dömer därför icke så orätt, då den gör Bellman
till Gustafs, ej till frihetstidens skald.
Skola vi tänka oss tvänne typer, som återgifva de båda
tidsåldrarnas olika ideal, tinna vi dessa bäst i Jonas Alströmer
och Gustaf Mauritz Armfel t. Alströmer började såsom en
fattig pojke utan bildning, utan börd och utan förmögenhet.
1707, 22 år gammal, kom han till England och inför dess
rika industrilif öppnades, såsom han sedermera skref, «hans
förstånds ögon», i det att det då började smärta honom att
se «mitt kära fäderneslands barn skicka sina penningar till ett
360
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
