Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Werner Söderhjelm: Läget i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Werner Söderhjelm.
provisorisk regering, hvilken med acklamation valdes å ett
massmöte och omfattade personer af olika partier. Denna
skulle sedan sammankalla nationalförsamlingen. Men gene
ralguvernören hade engagerat sig genom underhandlingarna
med de konstitutionella; han var för öfrigt kanske rädd för
socialdemokraterna, och det gamla regeringspartiets krypande
smicker, som mynnade ut i anhållan att han skulle kvarstå,
kunde såsom sakerna stodo icke föranleda till någon åt
minstone offentlig åtgärd från hans sida. När sedan
manifestet af den 4de november kom, jämte kallelsen till
landtdag, som skulle få i uppdrag att föreslå den nya re
presentationsformen på grundvalen af allmän och lika röst
rätt, voro naturligtvis alla förhoppningar på en ännu direk
tare’väg ute, och arbetarne skyllde med bitterhet de kon
stitutionella för att de blott tillgodogjorde sina egna intres
sen. Deras besvikenhet föranledde dem ock att taga några
mindre omdömesfulla steg, hvilka minskade sympatin för
dem till och med i mycket demokratiska kretsar. Men denna
besviken het har sin psykologiska förklaring. Under hela
strejkveckan hade arbetarne dominerat: de hade alla kom
munikationsmedel i sin hand, de styrde och ställde efter
godlfinnande, i deras «handels- och industridepartement»
tiggde utländingar om att någon af de stora båtarna, som
förmedlade trafiken på England eller Sverige, skulle tillåtas
afresa, hos deras poststyrelse anhöllo banker förgäfves att
utfå sin korrespondens, deras polischef utfärdade dagorder
om hvad som fick ske och icke ske i staden m. m. Och
efter att sålunda hafva fått smaka maktens sötma och sett
himmelens portar öppnas, tvungos de plötsligt att slå reträtt
öfverallt. Deras enkla spekulation såg uti detta en kränk
ning och ett tillbakasättande: när ingenting handgripligt
genast getts dem själfva, kunde de icke förstå, att en ofant
lig förändring dock timat, och när de bildade ogillade deras
hotelser och deras envishet att äfven efter laglighetens åter
ställande yrka på olagliga åtgärder, så förstodo de icke, att
man dock fullt erkände deras andel i «revolutionens» lyck
liga utgång.
Det antages för gifvet, att under ett skede af strejkveckan
det terroristiska elementet bland arbetarne till antalet
stort och rikligt försedt med vapen och dynamit var
mycket nära att få öfverhand, och i de konstitutionellas
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
