Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Krogvig: Gustaf Fröding - 4 - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det guddommelige
formernas och skrudens
sammansyn är hans,»
Anders Krogvig.
kraft til at utløse det i sin kunst var dette stemningsliv rikt
og dypt nok til at bære noget mere end en humoristisk folke
livsskildrende digtning.
Gustaf Frödings næste bok «Nya dikter» danner som
helhet betragtet en fortsættelse av debutboken, men den inde
holder dog enkelte avsnit, der fortæller om et nyt forhold til
virkeligheten. Dette gjælder især det mægtige digt «Mannen
och kvinnan». Dets stemning er voldsommere, dets ord hef
tigere, dets billeder søker ind paa livet med en vildere liden
skap end den drømt eller erindret liv kan vække. I denne
skildring av striden mellem kjønnene er virkeligheten git uten
enhver omdigtning, og den er heller ikke set eller gjenfrem
stillet i noget mildnende og avdæmpende «ljusdunkel». Der
ligger fuldt og übarmhjertig skarpt dagslys over det utsnit av
menneskelivet, digtet skildrer, og det aabenbarer forsaavidt
hos sin forfatter et nyt mod paa tilværelsen, men haabet paa
eller kravet om en forsoning i tilværelseskampen ligger dog
likesaa levende og sterkt bak dette digt, som bak dem, der
stammer fra sygdommens og reconvalescensens aar.
Med «Mannen och kvinnan» er da Fröding for alvor
kommet tilbake til virkeligheten, «till bygden, där striden är
hatfuldt hård». Nu gjaldt det om han ogsaa kunde faa alle
stridende følelser og drifter, alle stemninger og tanker til at
smelte sammen «med lifvet till ett ackord». Det var stunder,
da det stod for ham, som det altforklarende og altforsonende
samsyn laa over menneskelig evne, som om det var selve
«Men de skilda ljudens
helbegrepp är guden,
icke människans,
siger han i digtet «Stänk och flikar», men det var dog dette
imaaelige han maatte naa, det var og blev hans høieste, hans
eneste maal. Ide fleste menneskers sind lever godt og ondt,
løgn og sandhet forholdsvis fredelig side om side. Hos Gustaf
Fröding voldte denne sindets splittethet en kval saa dyp og
148
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
