Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Krogvig: Gustaf Fröding - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hat bränna,
afund stinga,
träck 1 smaka
utransaka
dygd i brott,
träcks renhet,
enhet
mellan ondt og godt.»
1 skarn.
Anders Krogvig.
Men heller . ikke denne vei førte til maalet. Han kom
under sin søken ind i egne, der var vildere og forfærdeligere
end alt, han hadde drømt om, han samlet skyld og anger,
som vokste til en byrde, han ikke magtet bære. Og et par
sider længer frem i digtet kommer disse brutte og klagende ord:
jag måste hvila och eftertänka,
och sen med klarare ögon söka
det dolda smycket.»
Dette digt danner i virkeligheten avslutningen paa Gustaf
Frödings digtning. De aar, han hadde igjen at leve, var viet
hvilen og eftertanken. Hans kunstneriske gjerning var gjort.
Endnu en gang hævet dog hans geni sig til sin tidligere
høide i et enkelt digt, «Gif lif og grönska» fra 1899, altsaa
fra aaret efter han hadde utsendt sit sidste besynderlige lille
digthefte «Gralstänk». Dette digt er skrevet av en mand,
som allerede er langt inde i skyggerne og natten, det er en
brændende men haabløs anraabelse av vaarens livgivende og
frelsende magter, en ydmyg bøn om endnu en gang at faa
min skuld för mycket.
Jag vill ei djupare ned mig sänka
jag vill ej öka
jeg kan ej .bära
det alltför stygga.
«Jag kom för nära
det oerhörda,
som et djur mig skicka,
pöl dricka
mig i lastens älta,
jag vill känna
på de ondas led,
jag vill välta
154
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
