Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halvdan Koht: Et utrykt polemisk digt af Henrik Ibsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ET UTRYKT POLEMISK DIGT AV
HENRIK IBSEN.1
(Meddelt av Halvdan Koht.)
Henrik Ibsen har ogsaa engang draget i leding for «norsk
heten». Da han skrev «Hærmændene» (1857), gjorde
han sig seiv til hærmand for de nationale krav, og i de
efterfølgende aar stred han for dem paa vers og paa prosa
og ikke minst i sin daglige gjerning, det var i disse aar
(1857—1862) at han var artistisk direktør for det «Norske
Theater» i Møllergaten, og konkurransen med det danske
«Christiania Theater» bidrog utvilsomt til at skjærpe hans
norskhets-iver. Vaaren 1861 førte han i «Aftenbladet» en
heftig polemik med «Christiania-Posten» om de to teatre, og
samtidig var det, at han i et politisk digt med skandinavisk
tendens betegnet sig seiv som «norsk Normand». I et
17de-mai-digt samme aar manet han til vern for den norske
odel, og for literaturen stillet han det program, at «fædres
fagre tonelag» skulde «tordne gjennem sangen». Hans «Sende
brev til H. 0. Blom» fra december 1859 hadde (i et vers,
som han forresten utelot av sin senere digtsamling) klaget
over at hans eget sprog var dansk:
«Læs hvor Du vil, tag disse Strofer med;
Dansk Ordlag raader jo i hver en Linje,
Dansk Tænkesæt er Hemsko seiv paa Vinje.»
I samme aar 1859 hadde han vist maalstræverske til
bøieligheter i sin paabegyndte opera «Fjeldfuglen» (sammen
med de andre her citerte ting trykt i hans «Efterladte
skrifter»), og i november 1859 hadde han endog faat istand
1 Eftertryk og oversættelse forbudt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
