Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ragnar Fehr: Den politiska krisen i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ragnar Fehr.
ställda icke undandraga sig att även giva sin gärd villigare
än hittills, där det visas verkligen vara nödvändigt. Må vi
således förstå att den hittillsvarande försvarspolitiken icke
kan få fortsättas, utan att i dess ställe måste komma en an
nan, som vi kunna uttrycka sålunda: till fosterlandets för
svar skola de obemedlade giva sina armars kraft, de bemed
lade även sitt guld.»
Även långt till höger väckte det här i korthet antydda
försvarsprogrammet sympatisk genklang. Efter allt agitations
tal om vänsterns bristande försvarsintresse fann man sig här
stå inför ett förslag, så djupgående, så genomtänkt, så om
fattande, att man får i svensk politisk historia gripa tillbaka
till 1600-talet för att finna en motsvarighet. Det var klart,
att för massor av medborgare, särskilt för lantmännen, det
skulle vara svårt att smälta de mycket påfrestande ökningarna
i övningstiden; det var också klart, att inom högern trots allt
vackert tal om obegränsad offervilja det skulle vara svårt att
smälta de ökade skattebördorna, särskilt den föreslagna värn
skatten, vilken som ovan synes ju var avsedd att läggas på de
förmögnare samhällsklasserna. Men så starkt var försvarsintres
set både till höger och vänster, sä stark var också respekten
för hrr. Staaffs fosterländska och oegoistiska vilja, att en na
tionell samling i denna stora fråga syntes ganska sannolik.
Då kom den 6. februari «bondetagets» uppvaktning för
kungen och dennes svarstal, borggårdstalet. Av anord
narne hade bondetåget från början framställts och det
med den allra största energi såsom fullkomligt opolitiskt.
Meningen skulle blott vara att tillkännagiva deltagarnes vilja
att åtaga sig även ganska hårda bördor för försvarets skull.
Den avsikten kunde ju endast vara tacknämlig för den re
gering och det parti, som hade det nog så tunga ansvaret att
genomdriva en så betydande försvarsreform, varemot motstå
det i värk ligh eten om också inte i orden kom lika starkt
från högerbönderna som någonsin från den radikala vänster
ilygeln. De mera misstänksamt lagda hade nog redan tidigt
den känslan, att detta bondetåg från början, trots försäkrin
garna om motsatsen, hade ett bestämt partipolitiskt syfte.
Tyvärr visade sig misstankarna berättigade. Detta tåg av
30 000 bönder, som till stor del med högerorganisationernas
ekonomiska understöd rest upp till Stockholm och där gjorde
136
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
