Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik Böök: La Rochefoucaulds Maximer - I. Verket - II. La Rochefoucauld och hans tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11. LA ROCHEFOUCAULD OCH HANS TID.
La Rochefoucaulds Maximer.
det väsentliga. Det är icke en frukt af lärdom, utan en frukt
af geni: alla källor vitsorda, att La Rochefoucauld icke var
någon i vanlig mening beläst eller högt bildad person. Hans
visdom har icke flutit ur böcker, utan pressats direkt ur fri
ska, kärfva verkligheter; man har samma känsla som inför
den grekiska dikten, att den står naturen närmare än vi.
Han har icke, som så många sena tiders barn, sökt de sinn
rika variationerna, de fina och sällsynta nyanserna, de öfver
raskande och konstfulla belysningarna, utan han har efter
sträfvat den fasta, genomskinliga sanningen. Hans stil är
hård, kylig, i sig själf färglös, men gnistrande af ljus, enkel
trots all slipning, med ett ord: diamant. Den har ädelste
nens ringa volym; att säga mycket i få ord är La Rochefou
caulds egen definition på snillet. I några hundra korta afo
rismer har en djup och fullständig erfarenhet om världen
och människorna kristalliserat sig.
Francois VI, hertig af La Rochefoucauld, var född i Paris
1613. Det är i Sveriges historia Knäredsfredens år; La Ro
chefoucauld är samtida till det trettioåriga krigets svenska
härförare, yngre än Torstensson, äldre än Karl X Gustaf.
Det är aldrig utan häpnad man gör det slagets kronologiska
sammanställningar. Carl Laurin har, om jag icke misstager
mig, framkastat frågan, hvad Hemming Gadh i Rom fick för
indtryck af Michelangelos första stora verk. Hur få af de
svenska ädlingar och herrar, som upplefvat fruktansvärda
händelser och afslöjande ögonblick lika väl som La Roche
foucauld, skulle ha förstått den bittra facit som den franske
hertigen drog af sitt stormiga lif! Den enda, som med säker
het kan antas ha senterat Maximes, är drottning Kristina,
som 1661, några år före verkets publicering, räknade hertigen
bland sina trägnaste besökare i Paris. Den undantagsställ
ning, som därmed är angifven, var väl också en af orsakerna
till att hon blef en främling i sitt eget land.
Hertigen av La Rochefoucauld, som intill faderns död
bar titeln furste af Marsillac, hörde till Frankrikes blåaste
blod och räknade i likhet med huset Plantagenet ingen min-
563
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
