Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vilhelm Ekelund: Dostojevski - I - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dostojevski.
kan i långa nätter och dagar fantisera om en skön skogs
källa i sin fjärran!^barndomshembygd eller om en rad
hästar som stå och dricka ur en gammal träho. utanför en
stallänga. Där är mycket i Dostojevskis skrifter som talar
om ett sanningsbehof af den karaktären. Det var stundom
en art människor som icke kunna kallas i vanlig mening
«goda» människor, i hvilka behofvet att göra sanning af sitt
lif var starkt och för hvilka den svala källan rann rikligare
än för andra just därför att deras törst var brinnande.
Det fromma och milda hos en Dostojevski, en Strindberg är
så starkt därför att det är brändt i Infernos lågor. Det ger
deras skrifter den hemliga kryddan, som gör att nästan alla
människor kunna njuta dem.
Att lefva i idéns tjänst, säger Dostojevski, har blifvit en
sport. Alla isolera sig och kämpa i grunden endast för sig
själfva; medvetandet att vara en tjänare åt mänskligheten
håller på att dö ut, föreställningen om broderlighet, samhö
righet med mänskorna bemötes med medlidsamt förakt. Det
finns ingen vetenskap och kommer aldrig att finnas någon
som lär människorna broderlighet, lär dem att inse isolerin
gens lögn. Alla gå de där och tråna efter lif och lifvets full
het och stora upplefvelser, och resultatet af det hela blir
bara att man drar sig tillbaka inom sig själf med hvad man
samlat. Människorna nu för tiden vilja icke inse att indivi
dens verkliga säkerhet icke ligger i den isolerade personliga
kraften utan i sammanhanget med det mänskliga hela. Men
drömmen skall icke desto mindre en gång bli verklighet, det
skall komma en stund då denna fruktansvärda isolering skall
upphöra och man skall plötsligt begripa att man lefvat i ett
mörker. Då skall Mänskosonens tecken synas på himme
len . . . Men intill den tiden kommer, måste det finnas en
staka sällsynta undantag bland människorna som med sitt
exempel göra en ljusning i det stora falskhetsmörkret och
visa vägen mot broderlighet. De bli ansedda för dårar, men
de akta det för intet, om blott den stora tanken får lefva.
Hvarpå det kommer an för den människa som vill
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
