Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halfdan Møller: Litt fra og om Gustaf Fröding
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t>4(>
Halfdan Møller.
Seh’ ieh die Werke der Meister an.
So seh’ ieh das, was sie gethan;
Betracht’ ich meine Siebensachen,
Seh’ ich, was ich hätt’ jollen machen.
Nu ja, han hadde raad til Demuth, han som Goethe.
Frem kommer det ihvertfald i dette brev, som har sin
interesse ved siden av et personlig ord fra ham om maalet.
Det kom i en brevveksling om svensk bondemaal og norsk
landsmaal.
Upsala, 9de oktober 1897.
Ja, jag lefver allt än, ehuru ibland med svagt lif — och
har icke ännu sagt mitt sista ord, fastän det blir nog inte
på wärmländska.
Ni må icke sätta för mycken lit till mina folklifsbilder
— de äro icke så sanna som en främling äller en person,
som icke känner folklifvet på närmare håll, kan föreställa sig.
Jag är icke tillräkligt bonde själf för at kunne gifva det rütta
uttrycket åt bondens sätt at känna och tänka. Jag har
liksom diktat endast i andra hand, idet jag försökt tänka mig
hur en värklig man af folket, en alideles bestämd person,
med hvilken jag under ett par år dagligen samtalat, skulle
berätta en historia.
Ibland har dock min egen lyrik klädt sig i denna
bon-dedräkt, hvilket möjligen haft till följd att det blifvit en viss
splittring mällan innehåll och form — detta dock rätt sällan,
emedan jag aldrig tagit folklifvet på allvar, utan mäst som
föremål för skämt — något som jag numera anser olämpligt.
Humor hör naturligtvis med i folkskildringen, men
herre-manskomiken, som härmer och agerar det bondiska, är icke
konst af särdeles hög art — dessutan äro folklifvets tragiska
sidor lika starka som de humoristiska och böra därför icke
lämnas åsido, för så vidt icke folklifsskildringen skall bli flack.
Vi wärmländingar töra möjligen vara ett lättvindigare
och mindre allvarsamt folk än andra, — Ni bör ta «Fredrek
på Ransätt», min föregångare och öfverman med för att
full-ständigare forstå och belysa mitt wärmländska författarskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
