- Project Runeberg -  Samtiden : tidsskrift for politikk, litteratur og samfunnsspørsmål / Niogtyvende aargang. 1918 /
430

(1890-1926) With: Gerhard Gran
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Claes Lindskog: Individualism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Claes Lindskog.
vandra bakefter i brottets spår och sörjande skrida.
Brottet är hurtigt och lätt på sin fot och därför dem alla
lämna bakefter sig långt och hinner att över all jorden
göra åt människor ont; men helande följa de efter.
Den som då vördnadsfullt Zevsdöttrarna komma till mötes,
honom välsignelse rik de beskära och höra hans böner;
men den som avslår hårt och de heliga visar ifrån sig,
honom klaga de an hos sin fader och bedja, att brottet
måtte ledsaga hans fjät. tills plikta han fått med sin skada.
Dylika ställen i Iliaden äro undantag. Det dominerande
tonfallet är lånat från den absoluta maktläran. I Odysseen
tränger den ädlare och högre uppfattningen fram en liten
smula mer. Där talas om gudarna, som ofta besöka städerna
för att se efter, vad rätt och orätt som övas av människor.
«Gudarnas öga» vakar över syndarne.
Skändligheter ej täckas likväl de lycksalige gudar
Nej, de rättfärdighet blott hos människor skatta och fromhet.
Men även i Odysseen äro dylika tankar rätt sällsynta.
Miljön är i stort sett densamma som i Iliaden. Det är de
mäktiga i denna värld, som sången gäller. Och skalden
sjunger de mäktiga till behag.
Vi få flytta ner till Hesiodos’ diktning för att komma in
i en annan värld och en annan lnftkrets. Hesiodos är den
förste diktare-individualitet, som träder oss till mötes i.den
grekiska litteraturen. Homeros har ej talat ett ord om sig
själv. Hesiodos förtäljer oss sina öden. Vi få höra av hans
egen mun, att hans fader utvandrat från Kyrne i Mindre
Asien, där han ej kunnat finna sin bärgning, till «det eländiga
nästet Askra i Böotien, nära Helikon, kallt om vintern,
odrägligt hett om sommaren, och där ingenting växer och
trivs». Hesiodos och hans broder Perses skulle efter faderns
död dela arvet, en liten gård i Böotien. Det blev ovänskap
och process. Brodern lyckades få de förnäma rådmännen
över på sin sida, och Hesiodos gick miste om sitt fäderne.
Då gör den heliga vreden Hesiodos till diktare alldeles
som en gång Hoseas vrede över hans otrogna hustru slog
ut i poetisk inspiration. Det blir hos Hesiodos den djupa
trånaden efter rättfärdighet, som bryter fram som ett skri ur
djupet. «Ty åt de vilda djuren och fiskarna och fåglarna
gav Zevs att förstöra varandra, eftersom Dike, rättfärdig-
430

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 20 17:30:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samtiden/1918/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free