Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sverges nyare historia. I. Bakgrunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GESTALTER UR SVERGES NYARE
HISTORIA.
Då författaren till dessa skisser ur dagens historia icke är historiker ar
facket varken kan eller vill han utgiva sina politiska meningar som objektivt
vetenskapliga sanningar utan ber tvärtom få upplysa läsaren att han till
sin åskådning är socialist, snarast med en dragning åt denna riktnings
vänstra flygel.
1. BAKGRUNDEN.
•o
Aret 1918 firades i Sverge ett 200-årsminne: minnet ar
Karl XII:s död och därmed det svenska stormakts
väldets fall. Men ett annat därmed nära förknippat minne
förbisågs alldeles: 200-årsminnet av folkväldets införande i
Sverge.
I själva verket var Sverge under 1700-talet ett föregångs
land för folkväldet inom hela kulturvärlden. Det hade för
flyttat kungamakten till en lika undanskjuten maktställning
som den nu äger i England och det över 100 år tidigare än
detta där skett. Däremot får man visserligen icke tala om
folkstyre i 1700-talets Sverge i den meningen att det skulle
varit folkets flertal som styrde riket. Visserligen företrädde
de fyra riksstånden ganska bra landets manliga befolkning.
Men maktfördelningen mellan stånden var ytterst ojämn.
Bondeståndet som företrädde en ofantligt mycket större del
av folket än alla de andra stånden tillsammans var medvetet
och energiskt tillbakaskjutet i både yttre makt och inre an
seende.
Adeln, dit hela det högre krigsbefälet hörde, var rikets
första stånd både till namnet och i verkligheten. Det var den
31 - Samtiden. 1919.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
