Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sverges nyare historia. I. Bakgrunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Hedén.
och ingalunda de ofrälse som tagit ledningen vid det nya
statsskickets införande. Den gick alltså i spetsen för opposi
tionen mot kungamakten. Men den representerade ock rikets
politiskt och socialt, ekonomiskt och kulturellt mest aristo
kratiska element. Därför vart detta stånd främsta stödet för
det nya parti som på 1730-talet tog makten i Sverge, hatt
partiet, ett i utrikespolitiken krigiskt, i inrikespolitiken
starkt tullvänligt parti, som med en lång rad tvångsåtgärder
sökte framdriva en svensk industri. Mösspartiet åter, ett
starkt fredsvänligt parti som hyllade friare näringsgrundsatser
och ej ville gynna industrin på jordbrukets bekostnad, hade
sitt starkaste stöd hos prästerna och bönderna. Dessa voro
alltså de mest folkliga stånden, vilket ej uteslöt att prästerna
voro ytterst fientliga mot religionsfriheten, och att bönderna
ibland röjde starkt kungavänliga åsikter. Intet av dessa stånd
visade sig emellertid kunna åstadkomma en både kraftig och
målmedveten opposition. Däremot var det borgarståndets
omsvängning från stark hattvänlighet till stark mössvän
lighet som vid medlet av 1800-talet bragte mössorna åter till
makten. Väl skedde samtidigt eller något tidigare ett om
sving även i adelns politiska åskådning. Men det åtföljdes
snart av en helt annan stämningsväxling. Adeln fann att de
tre, nu sammanslutna, ofrälse stånden började komma med
krav farliga för dess sociala härskarställning. Alltså började
den vackla i sin kärlek till folkstyret. Det var med hjälp
från dess led icke från hela adeln men från en avsevärd
grupp därav som Gustav 111 år 1772 lyckades störta riks
dagsväldet och åter göra konungen till statens starkaste makt.
Dock förklarar ej adelns stöd enbart den häpnadsväckande
snabba och lätta framgång han vann. Det är uppenbart att
Frihetstidens statsskick, med en allenastyrande riksdag och
en rådskammare vars medlemmar blott voro ständernas
gentemot dessa maktlösa fullmäktige, icke länge lyckades
hålla sig populärt i Sverge. Svenska folket föredrog uppen
bart en personlig styrelsemakt.
Frihetstiden utmärktes av ett vitt utbrett mutsystem,
särskilt med hjälp av utländska pangar; dock var ju detta
ingenting säreget för Sverge utan ett allmänt drag i tidens
politik. Å andra sidan var den en period av stark inre upp
blomstring. Då börjades det väldiga nyodlingsarbete som
470
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
