Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sverges nyare historia. I. Bakgrunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gestalter ur Sverges nyare historia.
eller (som i Sverge) starkt hopsnörda kristendom godtog den
det nedärvda kristna lärosystemet och troslivet men förbehöll
sig rätt att filosofiskt uttyda det., Den hävdade personlig
hetens självständiga tillvaro på metafysisk grundval men hade
samtidigt en tydlig dragning till panteism. En av dess främst
förhärskande idéer var organismbegreppet. Stött på detta
försvarade den de fyra stånden såsom nödvändiga lemmar
av samhällskroppen. Till samma resultat leddes den av sin
övertygelse om det historiska livets organiska sammanhang
och de fornåldriga historiska institutionernas därav följande
helgd. Framför allt ägnade den sin hyllning åt Sverges äro
rika kungadöme. Av samma skäl omfattade den med brin
nande hänförelse den humanistiska bildningen, särskilt den
klassiska men även den fosterländska, medan den törkastade
folkskoleundervisningen såsom modern halvbildning.
Romantiken gav en dittills oanad lyftning åt den svenska
dikten. I intet svenskt och ytterst få världslitterära diktverk
har den filosofiska även samhällsfilosofiska tanken så
nära förmälts med den skönhetsskapande fantasin som i
riktningens huvudverk, Lycksalighetens ö av P. D. A.
Atterbom. Också vetenskapen, särskilt den humanistiska
vetenskapen, blomstrade livskraftigt upp. Dess mest lysande
namn var Erik GustafGeije r. Såsom historiker hade
denne nära väg till politiken och vart riktningens främste
samhällsfilosof. Även en av riktningens ursprunglige mot
ståndare, den i upplysningstidens luft uppväxte Hans Järta,
drogs, i den mån han vart en av konservatismens lidelse
fullaste förkämpar, allt närmare densamma. Romantiken
var framför allt en Uppsala-skola. Men Lunds universitets
främsta stolthet Esaias Tegnér, Sverges populäraste skald före
Strindberg, som i sin ungdom svärmade för tidens frihets
rörelser och för Napoleon samt bekämpade romantiken i
klarhetens namn, blev dock på sin ålderdom våldsamt anti
liberal även han.
Småningom uppväxte gentemot romantiken och de
avfällige upplysningsmännen en liberal åskådning. Dess
främste män voro i fråga om andlig betydenhet L. J. H i ert a
och J. G. Rich e r t. Den förre, Aftonbladets stiftare, var en
alltigenom modern ande. Han förstod bättre än någon pres
sens makt och pressens teknik. Han gjorde sin tidning,
473
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
