Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sverges nyare historia. I. Bakgrunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Hedén.
öppnades för utövare av borgerliga stadsmannanäringar i
allmänhet. Också började Sverges städer efter långvarigt
stillastående på 1840-talet den starka framryckning i välstånd
och folkmängd som alltsedan fortgått. Borgarståndet vart
med andra ord det politiska uttrycket för medelklassen, den
ofrälse klassen, denna den ekonomiska liberalismens nya
skapelse som helt naturligt varmt omhuldades av de liberale,
ehuru Geijer redan såg den vara i full färd att sluta förbund
med samhällets konservativa makter.
Emellertid vart liberalismens oppositionstid tålamods
prövande lång. Karl Johan, som regerade ända till 1844,
var seg att tagas med han är ju häller icke i Sverge som
i Norge skulpterad med hatten i hand vänligt hälsande folket
utan stramt kommenderande det med sin fältherrestav. Sin
personliga popularitet miste han aldrig riktigt, vartill nog
också bidrog den starka utveckling som det allmänna väl
ståndet rönte under hans tid. Folkmängden ökades starkt
och på sundt sätt. Landets nyodling fortsattes energiskt. Dock
ökades ej nu så mycket som förr antalet självständige bru
kare; tvärtom började Sverge först nu få en talrikare jord
lös lantarbetarkår. Brännvinsdrickandet vart alltmer en
nationalfara.
Impopulär började småningom Karl Johans utrikes
politik bliva. Den hade blivit alltmera ryssvänlig, och sam
tidigt hade Ryssland efter revolutionsrörelserna år 1830 börjat
framstå som reaktionens härd och värn i Europa. Väl fram
höll Geijer vikten av svensk grannsämja med Ryssland. Men
liberalerna eljes krävde allt ivrigare att Sverge skulle ställa
sig på de frihetsvänliga makternas sida. Sympatierna för
tidens frihetsrörelser förmälde sig med svenska folkets ned
ärvda nationella motvilja mot Ryssland. Finlands återför
ening med Sverge skulle bliva inseglet på frihetens seger så
väl som på vår kränkte nationaläras återupprättelse. Libe
ralismen vart, särskilt den litterära, krigisk. Det fanns
uppenbart en allmän folkstämning för Sverges deltagande vid
Västmakternas sida i kriget mot Ryssland på 1850-talet.
Till denna utrikespolitiska stämning knöt sig en annan:
skandinavismen. Den långvariga fiendskapen med Danmark
hade mist allt existensberättigande. Den växande nationali
tetskänsla som utgjorde ett förhärskande internationellt inslag
476
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
