Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sverges nyare historia. I. Bakgrunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gestalter ur Sverges nyare historia.
allt Rysslands kränkning av Finlands självstyrelse 1899 och
det därmed sammanhängande Bobrikoffska regementet.
Emellertid gjorde denna starka ökning av försvarsbör
dan rösträttsfrågan alltmer brännande. Ett av regeringens
justitieminister Hjalmar Hammarskjöld år 1902 fram
lagt rösträttsförslag misslyckades alldeles. Arbetarne krävde
allt skarpare sin rätt. De hade också genom den 1899 an
tagna «Åkarpslagen», som införde, straff för försök att genom
hot driva till strejk, fått en påminnelse om vad det innebar att
de vore så gott som orepresenterade i riksdagen. Nu till—
grepo de sitt skarpaste vapen fast ej i dess skarpaste form:
storstrejken, dock endast som demonstration. I tre dagar
nedlade 200000 arbetare arbetet. Resultatet av riksdagens
rösträttsdebatter vart högst överraskande. Andra kammaren
beslöt på förslag av lantmannapartiets sluge ledare Ivar
Månsson i Trää i samförstånd med flertalet radikaler på
Stockholmsbänken men i strid mot liberala samlingspartiets
stamtrupp att uttala sig för allmän rösträtt med proportio
nella val. Därmed hade kravet på rösträttsutvidgning ersatts
med kravet på allmän rösträtt. Endast på dess grund kunde
tydligen rösträttsfrågan lösas.
Det var Boström själv som tog den uppgiften på sina
starka och erfarna skuldror. Han bildade en regering av
förvånande liberal färg. Han lyckades ock genomdriva en
del ganska viktiga reformer såsom en lag om vård av en
skildas skogar och avskaffandet av kyrkans makt över läro
verken. Men just i huvudfrågan misslyckades han på nytt.
Han hade föreslagit allmän rösträtt till andra kammaren
med proportionella val. Men kammarens majoritet hade
nu ändrat mening. Den ansåg att om proportionella val in
fördes endast till denna kammare, så skulle där skapas en
högerminoritct som i förening med den nästan enbart höger
sinnade första kammaren skulle behärska de gemensamma
voteringarne. Därför fällde den förslaget. Den fällde ock
ett regeringsförslåg som ville förbjuda de vid allmännyttiga
företag, såsom järnvägarne, anställda arbetare att strejka.
Detta förslag hade uppretat arbetarne mot Boström. Härtill
kom slutligen dennes fiasko i unionsfrågan. Han hade ju i
konsulatfrågan börjat förhandlingar med Norge som pekat
mot en uppgörelse i godo och framkallat en ovanligt starkt
491
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
