Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sverges nyare historia. I. Bakgrunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gestalter ur Sverges nyare historia.
år 1900 efter tjugu års tämligen oavbrutet toryvälde hade
verkat i samma riktning. Också i Sverge hade ett andligt
genombrott förnummits.
Visserligen hade den radikala 80-talslitteraturen snart
nog ersatts av en annan mer passande för det svenska lyn
net: 90-talets nya romantik, en av de estetiskt mest glän
sande diktarskolor Sverge någonsin ägt. Den ägde dock ej
såsom den gamla romantiken någon genomförd filosofisk
åskådning och den religiositet som dess diktare sökte snarare
än ägde vacklade mellan frisinnad kristendom till evolutio
nistisk livstro. Men den var i motsats mot den gamla roman
tiken samhälligt frisinnad. Visserligen hade den under kon
servatismens segrar vid 80-talets slut röjt vissa tecken till
Nietzscheanism eller politisk intresselöshet. Men denna
stämning förflyktades snart. Alla dess ledande diktare,
’Gustaf Fröding, Verner von Heidenstam, Selma Lagerlöf,
Per Hallström, Oscar Levertin, E. A. Karlfeldt, K. E. Forss
lund, blevo (möjligen med undantag för den förste) under
90-talet mer och mer radikale, vilket ej hindrade att de i
motsats mot 80-talets diktare kände sig starkt fosterländska.
De sågo i rösträttskravet ett medel att förnya fosterlandet
genom att ingjuta nytt medborgarsinne i de rösträttslösa mas
sorna. Därför växte deras radikalism än mer, när allmänna
rösträtten blev inskriften på framstegsvännernas fana. Hei
denstam gav lösensordet:
Det är skam, det är fläck på Sverges baner,
att medborgarrätt heter pangar.
Yngre diktare såsom K. G. Ossiannilsson, vilken började
som lovsjungare av den engelska imperialismen men snart
vart ivrig socialist, slöto sig till de äldre. Den akademiska
ungdomen tog upp deras lösensord. Massor av studenter
både i Uppsala och i Lund uppvaktade Staaff och uttalade
sitt hopp om hans rösträttsförslags seger. Även bland de
store affärsmännen började en stämning yppa sig till
dess förmån.
Högern förstod att situationen krävde kraftiga motåt
gärder. Först och främst samlade sig första kammaren till
motvärn. Förgäves sökte Staaff blidka den genom att, när
mast som en åtgärd mot antimilitaristisk agitation, skärpa
493
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
