Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sveriges nyare historia. 2. Emil Key och lantmannapartiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gestalter ur Sverges nyare historia.
form. Darwinismen gillade han icke; därvidlag kom han
i klar motsättning till sin äldsta och mest älskade dotter Ellen
Key. Icke häller kände han någon sympati för 80-talets
realistiska problemdiktning. Dess bättre stämde hans syn på
kvinnofrågan med hans dotters. Sin ungdoms hänförelse för
kvinnans frigörelse vårt han trogen livet ut, men när 80-talets
kvinna i rätt hög grad ville och i någon grad lyckades spela
karl, väckte detta hans hjärtliga avsky.
Av fullaste hjärta delade han romantikens hänförelse för
Sverges historia, särskilt dess storhetstid. Han hade en per
sonlig orsak att älska Sverges imperialistiske nationalhjälte
och lutherska nationalhelgon, Gustav II Adolf, ty det var såsom
kämpe i guldkonungens protestantiska här hans stamfar, en
ättelägg av .en stor och välkänd skotsk släkt, överflyttade till
Sverge. Däremot stod han kall gentemot det Karl Xll-svärmeri
som liberalismen karakteristiskt nog delade med romantiken.
Frihetstiden satte han högre än de flesta svenskar men kriti
serade den samtidigt; dock med den motivering som först
nutidens svenska radikalism upptagit: att den var för litet
frisinnad. I sin ungdom var han ivrig republikan; senare
godtog han ett kungadöme av engelsk typ, men hans kritik
av den personliga kungamakten var så bitande och skarp att
den skaffade honom Oscar II:s ständiga onåd.
«Aristokrat kommer svensken nog alltid att förbli,» skrev
Emil Key i början av 1870-talet. «Inför statsparvenyer som
Ryssland och Preussen känner sig svensken som den franske
adelsmannen från Tancien régime vilken som ruinerad hög
tidligt avlade sitt adelsskap, for till Amerika, där han blev
köpman och rik, varefter han återvände och begärde att
återfå sin värja! Så torde Sverge en gång återfordra sin ställ
ning som en adelsman bland nationerna.» Den uppfattning
av det moderna Tyskland som framklingar ur dessa ord var
liberalismens gängse. Dock delade icke Emil Key helt denna
uppfattning. Han tog icke så enbart och lidelsefullt Frank
rikes parti i 1870 års krig. Liksom Viktor Rydberg vilken
«lock icke som det brukar påstås, var helt tyskvän sökte
har. göra rättvisa åt båda hållen. Han gladdes åt Tysklands
enhet, och han följde Bismarcks kulturkamp under åren när
mast kriget med en sympati som dock icke gällde medlen
lika mycket som målen. När sedan Bismarck vart tullvän
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
