Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sveriges nyare historia. 2. Emil Key och lantmannapartiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gestalter ur Sverges nyare historia.
nomisk liberalism. Dess stora grundkrav var frihandeln.
Emil Key slets i denna fråga mellan sina liberala böjelser
och de svårigheter som hans egen samhällsklass, de större
jordbrukarne, åsamkades genom frihandeln, och som säker
ligen voro mycket kännbara för honom personligen. Hans
liberalism låg från början över och slog redan under hans
godsägartid avgjort igenom för att slutligen, då frågan om
tullarnes återinförande på skarpen kom upp, göra honom (som
då ej längre var godsägare) till en av deras avgjordaste mot
ståndare. Det synes ha varit han som under sin riksdagstid
dikterade lantmannapartiets program i tullfrågan. I partiets
första program av 1867 heter det: «Ingen återgång påyrkas i
den nuvarande tullagstiftningen, som vilar på en teoretiskt
riktig princip, men därför godkännes icke det oförberedda
och ensidiga sätt varpå den delvis blivit tillämpat.» När pro
grammet sedan ändrades 1876 uteslöts emellertid punktens
senare del, alltifrån «men», således vart programmet helt
frihandelsvänligt. Även i övrigt var Key motståndare mot
indirekta skatter. Han deltog energiskt i böndernas kamp
för riksdagens makt över skatter och anslag. Han ville lika
litet som de erkänna [högerns i grundlagen ej omförmälda
indelning av dessa i extra och ordinarie, av vilka de senare
ej finge ändras medels gemensam votering. Hans engelska
statsåskådning stämde i detta fall väl med böndernas prak
tiskt-nationella. Självklart omfattade han med liv och själ
böndernas grundläggande krav på frigörelse från de deras
jord påvilande bördorna. Det må i detta sammanhang an
märkas att det var högst ovisst om grundskatternas avskaf
fande skulle bliva till större fördel eller större nackdel för
honom själv.
Desto svårare hade han att komma till rätta med bön
derna i den fråga som under hela hans riksdagstid var sam
mankopplad med grundskattefrågan, nämligen försvarsfrågan.
Som fosterlandsvän och intresserad iakttagare av den inter
nationella politiken vilken just på 1860- och 1870-talen
tog den illavarslande vändning som ledde till världskriget
var Emil Key varm försvarsvän. Dock endast försvars
vän. För honom var ordet försvar aldrig någon skylt för
krigslust i allmänhet. Han var ej häller på något sätt mili
tarist. Han ville demokratisera och humanisera försvaret
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
