Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sveriges nyare historia. 2. Emil Key och lantmannapartiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Hedén.
exempelvis genon krigslagstiftningens reformering, han vägrade
städse att erkänna militärerna som ensamt sakkunnige i fråga
om försvarsanstalterna, han ville i dylika fall handla enligt
eget omdöme, vilket vanligen drev honom att förorda billigare
anstalter än de. Men i alla fall syntes han bönderna allde
les för mycket försvarvänlig. Av bönderna var endast någon
enda en försvarsnihilist av principiella och humanitära skäl.
De fleste tyckte helt enkelt att försvaret var lika dyrt som
onödigt. De kunde därför till nöds pruta på sin försvars
nihilism. Men de voro mycket hårdprutade.
Jämför man dåtidens lantmannaparti med nutidens ar
betareparti (eller rättare arbetarepartier), så finner man att
det förra var avgjort mindre villigt att lyda överklassledare
än det (eller de) senare. Detta är ju för övrigt rätt naturligt
med hänsyn till böndernas tryggare ekonomiska underlag.
«Svenska bondens rygg är bred,» yttrade en lantmannapartist,
då det framkastats att böndernas ledare på dessas ryggar ville
klättra in i statsrådet, «men till blott och bart trappsteg lå
nar den sig ej.» Emil Key var så absolut fri som någon
kunde vara från dylika klättringsplaner, men han var också
absolut fri från villighet att svika sin övertygelse. Naturligt
vis måste han liksom alla politiker godtaga åtskilligt som
han tyckte illa om och tvärtom samt i vissa underordnade
frågor intaga en skiftande ståndpunkt allt efter omständig
heterna. Men i det hela var han ovanligt litet fallen för
kompromiss, och då han verkligen ansåg det gälla landets
väl, var han orubblig. Det är därför snarast märkligt att
samarbetet mellan honom och bönderna även i försvars
frågan gick så pass bra som det gick.
Emil Key var som en av ledarne med i statsutskottet
1873, då lantmannapartiet med De Geers första kammar
grupp gjorde «kompromissen» om en viss grundskattéäv
skrivning och en viss försvarsökning. Det var ej lantman
napartiets fel att detta program aldrig förverkligades. Då
1877 De Geer såsom statsminister framlade ett forslag om
försvarsökning utan grundskatteavskrivning, vilket förslag
av andra kammaren avslogs, framlade Emil Key å lantman
napartiets vägnar ett motförslag vari båda kraven tillgodo
sågos. Motståndarne uttalade sina starka tvivel att de däri
givna försvarslöftena skulle i avgörandets stund av partiet
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
