- Project Runeberg -  Samtiden : tidsskrift for politikk, litteratur og samfunnsspørsmål / Enogtredivte aargang. 1920 /
48

(1890-1926) With: Gerhard Gran
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sveriges nyare historia. 2. Emil Key och lantmannapartiet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Erik Hedén.
blott av personligt liv och ungdomlig fart, icke blott av stor
omvårdnad om stilen, utan ock av vidare kulturell och poli
tisk utblick och mer litterär halt än man nu lär få höra av
just någon svensk riksdagstalare. Han kunde formulera korta
slagord lika väl fast kanske icke lika ofta som långa fram
ställningar. Från honom stammar det ofta anförda ordet,
först riktat som en erinran till lantmannapartiet: «Även
städerna ligga på landet.» Han odlade lika mycket, minst
sagt, repliken som den självständiga utredningen. När en
gång regeringen i ett förslag rörande ämbetsbrott av präst
hade velat låta domkapitlen alltså övervägande prästerliga
myndigheter avdöma mål om fylleri, sporde han: «om dom
kapitlen i detta fall besitta särskilda insikter och special
studier?» Mest prisat av hans tal vart dock säkerligen det
varmed han försvarade lantmannapartiets härordningsförslag
år 1877. Ett par utdrag må därför ur detta meddelas:
Under den tid Lars Johan Hierta och Wilhelm Fredrik Dalman stodo
i spetsen för Aftonbladet och Dagligt Allehanda förmådde dessa tidningar leda
den allmänna meningen, de voro ett uttryck av folkets tänkesätt och gingo
främst vid alla reformers genomförande; men därför voro också dessa tidningar
uppburna av opinionen i landet. Vill man nu veta vad som i riksdagen skall
vinna framgång, så bör man tillse vad dessa tidningar förkasta; och vill man
veta vad som icke kommer att gå vid riksdagen, så bör man se efter vad
dessa tidningar förorda . . . Största delen av pressen har varit fientlig mot
lantmannapartiet alltsedan dess första början. Jag vill, såsom ett bevis på till
vilken höjd förblindelsen gått, här anföra ett yttrande ur Nya Dagligt Alle
handa: «Det är tur» säger tidningen «att vår tryckfrihetsslag är så
kraftigt kringgärdad som den är, annars skulle pressen lätt nog kumna slås i
black eller gisslas med skorpioner, i den händelse den icke med vederbörlig
iver talade för vad den allerhögsta kammarmajoriteten vill och önskar.» Och
detta, mine herrar, säger man om detta lantmannaparti, för vilket riksdags
protokollen vittna att det städse förhindrat varje angrepp, öppet elle*" förtäckt,
mot vår tryckfrihetslag. Detta säger man om lantmannapartiet, son» icke vill
giva bort en prick av denna lag, även om det därmed kunde köpa sig hela
pressens bifall.
För att återkomma till talet om garantier, så säger jag: man er omättlig,
rent av omättlig på garantier . . .
Vilka ha visat största lystnaden efter erövringar, om icke regeringarne,
vare sig de monarkiska eller oligarkiska? Och vilka ha visat största böjelse
för freden, om icke folken, i den mån de i bildning och odling framskridit?
Vem behöver därföre de mesta garantierna. Jo folket, ty det är folket
ensamt som skall bära krigets bördor. Folket behöver snarare garantier mot
48

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 20 17:31:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samtiden/1920/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free