Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sveriges nyare historia. 3. Adolf Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
* * *
12 Samtiden. 1920.
Gestalter ur Sverges nyare historia.
kunde använda det vapnet må ett par exempel visa. I en
artikel av 1886 skrev han om arvkungadömet och dess an
hängare följande:
Betrakta till exempel detta bayerska folk som faller i den svartaste
melankoli, när en galen människa förhjälpes ned från tronen, och som endast
därigenom låter sig någorlunda tröstas att ett annat hospitalshjons så kallade
«arvsrätt» till 75 000 kvadratkilometer och fem miljoner människor hålles i
helgd ... dar premiärministern kunnat säga folkrepresentationen att mini
staren lange intet annat kände om konungens tillstånd än de bland publiken
kringlöpande ryktena, och att det intill sista stunden var ytterst svårt att
avgöra, huruvida majestätet verkligen uppnått t i llräc kligt hög grad a v
vanvett för att vara till regeringsgöromålen obekväm.
Ja han kan ironisera i officiella utlåtanden. I 1879 års
skattekommitté fann han att landsbygdsrepresentanternas
största intresse för nykterhetssaken var att få en god bit
med av städernas brännvinsmedel. I sin reservation skrev
Hedin:
Att låta ett förslag om åderlåtning å städernas inkomstbudget gälla för
ett allvarligt bemödande att främja nykterheten, det är en försvndelse mot
den astetiska maximen att namngiva ett skådespel icke efter den s~imple kom
parsen utan efter den verkliga huvudpersonen. Det är som att tänka sig titel
rollen i Moliéres berömdaste komedi frånkänd Tartuffe och överlämnade en
av bipersonerna, t. ex. Monsieur Loyal.
Lyckligtvis för honom förstodo lantmännen icke franska.
Han var också medveten och stolt över sin intellektuelt
lromska överlägsenhet och visade den utan hänsyn, när han
vart vred. Det var mot Sverges utrikesminister han slöt ett
lika ljungande som skärande tal med följande löfte att komma
igen: «Jag skalt själv välja mina ögonblick samt själv reg
lera brasan på det sätt jag finner lämpligt, och här har jag
funnit lämpligt att använda stekning vid sakta eld., Han
kallades också, bland vänner och framförallt - fiender
en tid ständigt och hälst «braständaren». De senare under
låta aldrig att kalla honom helt negativ, och även vännerna
trodde honom vara det i viss utsträckning. Han framstod
som alla uppbyggande, ideella makters förnekare.
Ändå var Hedin från huvud till fot en gammalsvensk
idealist. Detta följer redan därav att han var en äkta 1800-
talshberal, ty den tidens liberalism, ej minnst i Sverge var
en medvetet och hänfört idéburen åskådning.
173
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
