Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sveriges nyare historia. 3. Adolf Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Hedén.
hemlands. Däremot stod han kall ej blott mot den tyska
kulturen fast att vara kall hos Hedin är något helt annat
än att vara okunnig - utan ock mot den engelska, liksom
Tegnér men i motsats till Geijer. Naturligtvis kunde han ej
undgå att taga intryck av engelsk liberalism; Macaulay hör
t ex till hans helst citerade författare. Han åberopar också
ei sällan England som ett frisinnat mönsterland. Men det är
med tydlig iver han kallar England .fördomarnes förlorade
land» det är sällan han försummar att skildra dess «sjo
rövarvälde på haven» - den franska imperialismen dömer
han vida mildare - dess prisade författning nämner han en
oång «ett politiskt Barnumsmuseum». Huvudsaken därtill ar
säkerligen att England ännu under hans tid var Frankrikes
arvfiende. Men själv motiverade Hedin främst sin motvilja
mot England med dess imperialism. Ty som sann liberal
var han de små folkens riddare.
Det är också alldeles uppenbart att hans stämning mot
England blir vida bittrare och hans lust att erkänna dess
stora sidor vida svagare under boerkriget än tillförene Uppen
bart är också hans partitagande för de förtryckta folken tull
ständigt följdriktigt och ursprungligt. Han tog sig an ukrai
narnes nationella sak, då denna, ännu i dag föga uppmärk
sammad, var nästan alldeles okänd. Han delade liberalismens
gängse sympatier för Italien, Polen, Danmark Särskilt for
Danmark, ty han var från sitt livs morgon ti 1 dess afton
trogen skandinav. Det lilla folk vars sak han främst antog
sig var dock det andra skandinaviska, Norge. Han upplevde
unionsfrågans allra hårdaste brytningar och tog städse en
energisk och avgörande del i striden. Ingen svensk har gjort
så mycket som han för att göra Norges synpunkter kända
och rättvist uppfattade i Sverge. Hans sista skrift galide detta
ämne Men det bör framhävas att han icke delade den i Norge
vanliga motviljan mot unionen själv. Liksom flertalet av
Norges bästa vänner i Sverge var Hedin unionsvän, varm
vän av en förening på frivillighetens grund. Det har främst
varit de för Norge likgiltiga, ehuru fredsvänliga, svenskarne
som med lätt hjärta funnit sig i unionsupplösningen. Ännu
på våren 1905 talar Hedin för Sverges och Norges fortsatte
förening såsom ett utslag av den nya, alltmer använda och
som förmånlig ådagalagda statsform som heter statsforbundet.
176
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
