Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sveriges nyare historia. 3. Adolf Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hälst bitterhet.
* *
Erik Hedén.
Både inför vänner och motståndare tedde sig då Hedin soni
militärfienden, ja försvarsfienden framför allt annat. Den
anklagelsen restes redan under den uppdrivna urtimastäm
ningen 1892, då Hedin trots sina försvarsvänliga traditioner
vägrade att rösta för de 90 dagarnes värnplikt. Han gav det
berömda svaret:
Om det finns en jury utav hederliga och något så när opartiska män
som dömer att jag är i den logiska och moraliska följdriktighetens namn för
pliktad på grund av det anförda att rösta för ett förslag som är ett provi
sorium, vilket provisorium med indelningsverkets bibehållande skall köpas för
eftergift av fastighetsskatter, dem man går att ersätta genom de rösträttslösas
och tullbeskattades brödskatt om en sådan jury dömer att jag är pliktig
att göra det, då skall jag frivilligt lämna ett uppdrag som varit mitt livs an
språkslösa lycka, lämna en plats som jag vet mig icke hava vanhedrat, och,
herr talman, jag lovar att ingen skall behöva påminna mig om att hålla mitt ord.
I själva verket hade Hedin tidigare ej blott röstat för
flera härordningsförslag, vilka gåvo försvaret vida mer än
det 1892 antagna, utan han hade ock skarpt klandrat lant
mannapartiets taktik att göra grundskatternas avskrivning
med flera klasskrav till villkor för en försvarsökning. Han
röstade dock för 1873 års kompromiss i detta syfte, då denna
utväg syntes honom den enda varpå något kunde vinnas, och
för lantmannapartiets förslag 1878, men detta skedde enbart
för att främja försvaret, ej för att främja dess sammankopp
ling med bondekraven. Märkligt är att han icke ens ville
uppställa rösträtten, som dock långt mer än böndernas klass
krav låg honom om hjärtat, som han rentav ansåg nödvändig
för varje starkt och verksamt försvar, till ett villkor för en
ny härordnings antagande. Den kommer ändå, då värn
plikten blivit fullt genomförd, sade han. Han uttalade sig i
slutet av 1890-talet för att göra krigslagarnes reformering till
villkor för värnpliktens utsträckning. Men ej ens det kravet
vidhöll han, då den stora värnpliktsökningen föreslogs 1901.
Hedin stödde i huvudsak denna. Det är emellertid påfallande
att hans tal i debatten nästan endast utgöres av en skarp,
delvis blixtrande ironisk kritik av förslaget, vilken helt oväntat
föregås och avslutas med en önskan om att det i huvudsak
måste antagas. Ehuru vänstern med synnerlig iver stred mot
förslaget, väckte denna Hedins hållning nästan ingen som
178
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
