- Project Runeberg -  Samtiden : tidsskrift for politikk, litteratur og samfunnsspørsmål / Enogtredivte aargang. 1920 /
181

(1890-1926) With: Gerhard Gran
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sveriges nyare historia. 3. Adolf Hedin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gestalter ur Sverges nyare historia.
på bättre. Visserligen kunde han gilla de fall då ständerna
mot regeringen tillgripit sin skarpaste och med en parlamen
tarisk ordning oförenliga kontrollåtgärd, riksrätten. Men han
ansåg att någon dylik nu knappast vore tänkbar.
Naturligtvis klarade Hedin teoretiskt upp denna mot
sägelse med största lätthet. Vi borde hava parlamentarism,
sade han, men då vi nu utan vårt (de liberales) förvållande
sakna den, så få vi nöja oss med grundlagens garantier för
riksdagens makt och inskärpa dem desto kraftigare. Men det
kan ej hjälpas att han på detta sätt kom att strida för ett
styrelsesätt som han själv ansåg hava tiden emot sig. Också
har hans insats på detta område knappast medfört ett resultat
svarande mot hans därpå nedlagda lärdom, möda och skarp
sinne. De frejdade bokstäver p. n. b. («på nådig befallning»)
vilka betyda att konungen givit en enskild minister rätt att
avgöra statsärenden ensam, dessa bokstäver vilka, ej minst
tack vare Hedin, år 1901 bragte ett högerstatsråd på fall, ett
stort och dundrande fall, de användas nu gladeligen av
demokratiske ministrar.
Även i ett annat viktigt fall led Hedins verksamhet av
en djupgående självmotsägelse: i frågan om de klassiska
språken. Hans mest uppmärksammade bok var stridsskriften
mot Latinherraväldet, och om han överhuvud ansågs
vara någonting, så var det latinfiende. Men samtidigt ägde
han icke blott själv en djupgående klassisk bildning utan
älskade mest av allt i världskulturen latinets dotterspråk och
dotterkultur, Frankrikes. Det är intressant att se vad som
först och främst framkallade hans antikfejd. Det var an
tagandet att i samma mån som man erkände antikens över
lägsenhet över vår tid, i samma mån förnekade man framåt
skridandet men vad är en liberalism utan tro på framåt
skridandet? Den antikmotvilja som skymtat t. o. m. i
engelsk liberalism (hos Cobden) gjorde sig också rätt starkt gäl
lande särskilt hos den senare svenska adertonhundratalslibe
ralismen. Också antikens tro på statens allmakt stred ju
mot liberalismen. Sett i ljuset av dennas humanitetsideal
tedde sig slaveriet upprörande, ej minst för Hedin. Slut-
181

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 20 17:31:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samtiden/1920/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free