- Project Runeberg -  Samtiden : tidsskrift for politikk, litteratur og samfunnsspørsmål / Enogtredivte aargang. 1920 /
182

(1890-1926) With: Gerhard Gran
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sveriges nyare historia. 3. Adolf Hedin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Erik Hedén.
ligen måste antikens skönhetsförtjusning och dess förhärligande
som en konstnärlig mönstervärld uppägga Hedins motvilja
mot all skönhetsdyrkan.
Hans antikkritik röjer märkligt nog ej blott ett moraliskt
utan t. o. m. ett viss religiöst tonfall. Han försvarar gent
emot antiken och renässansen medeltiden, vilken man eljes
tycker ej alls skulle ligga Hedins hjärta nära. Han samman
stämmer ju därvidlag med nyromantikerna! Också är han
synbart ivrig att undanbedja sig bundsförvantskapet med
dem, vilket dess lättare kan ske som de ju voro varma
antikdyrkare. Ett mycket välkomment tillfälle giver honom
ock fejden mot antiken att dunka på England, där ju läro
verkens och universitetens allmänbildning då nästan helt be
stod och ännu högligen består i klassiska språk. Men hur
det är riktigt klar blir hans antikförnekelse icke. Att han
ej vill helt utdriva de klassiska språken ur skolan, att han
rentav tror deras förnuftiga studium kunna vinna på en in
skränkning av deras då mycket stora timantal, det betyder
mindre, ty det kan vara taktik. Men viktigare är den för
kärlek han trots allt visar grekiskan. Han finner det orätt
vist att denna tillbakasatts för latinet och klandrar latinstu
dievännerna, därför att dessa synas vilja otfra grekiskan för
att rädda latinet. Det är ju också mycket naturligt att libe
ralerna skulle föredraga Hellas framför Roma; man finner
samma stämning hos Grundtvig. Hedin fritager ockå till
sist grekerna från den moderna föreställningen att de skulle
haft formskönheten till ideal i stället för medborgarsinnet.
Ja, även latinet kan han dock ej utdöma helt. När han
tager medeltiden i försvar gentemot renässansen, motiverar
han bl. a. detta med att man även under den förra kunde
latin. Han anklagar Gladstone därför att denne i ett tal
skulle ha på ett sökt sätt infogat ett citat ur Vergilius. 1 Men
i en annan skrift anför Hedin med tydlig förtjusning ett ytt
rande av Canning, vars kärnpunkt är ett Vergiliusställe, och
han utreder hurusom Canning medels detta citat kunde uttala
ett par skarpa utrikespolitiska sanningar, vilka det skulle varit
1 Lustigt nog använder där Gladstone samma bild (Trojanska hästen) i samma
sammanhang (rösträttsfrågan) som en gång här i Sverge amiral Lindman, vil
ken näppeligen kan framställas som ett avskräckande exempel på antikstu
diets följder.
182

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 20 17:31:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samtiden/1920/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free