Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sveriges nyare historia. 4. Harald Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Hedén.
en formlig liten predikan. Han föreläste ock vid denna tid
om Stat och kyrka i deras historiska förhållande. Hans
slutresultat vart att dem emellan måste råda en viss spän
ning, som ingen statlig ordning av förhållandet men häller
ingen skilsmässa kan undanrödja. Ty religionen har visser
ligen i grunden samma sedliga mål som staten, men detta
mål blir för religionen ett evigt mål, höjt över statsintressen
och statsgränser, och som därigenom kan komma i konflikt
med statens timliga intressen. Kommer nu staten i konflikt
med religionen och söker ersätta den med något annat, t. ex.
en religiöst formad patriotism, så är även detta, anser Hjärne,
ett avsteg från religionsfriheten.
Men om alltså religion och stat kunna komma i strid om
vissa livsspörsmål, en huvudfiende hava de dock gemensam:
naturen, «den vrånga och ondskefulla naturen», som han i
bjärt motsats mot liberalismens tro på den naturliga utveck
lingen uttrycker sig. Han kunde visserligen hävda statslivets
naturliga växt gentemot system och teorier, men detta är just
en av den gamla konservatismens älsklingssynpunkter gent
emot liberalismen. Däremot hade han ingen tro på en män
niskans naturliga godhet, oberoende av lagens och religionens
bud. Valet står så slöt han sitt tal om Renässans och
reformation vid 300-årsjubileet för Uppsala möte, d. v. s.
för protestantismens seger i Sverge valet står för Sverges
folk och Sverges ungdom «i varje avgörandets stund under
den personliga prövningens ansvar, innerst och i sista hand
emellan naturens lockelser och Luthers, Uppsala mötes och
Gustav Adolfs tro».
Stat, lag, ansvar en person vars grundläggande begrepp
äro dessa måste tydligen vara en utpräglat, ja ensidigt man
lig natur, en viljemänniska. Känsla äger Hjärne i hög grad
så till vida att han har ett starkt, brusande, ja obändigt tem
perament. Men detta temperament är alltigenom viljebetonat.
Han vill styra, ordna, beställa. Fullmakten till detta värv
vet han sig äga i sin tankekraft. Ty Hjärne är lika utpräglat
intellektuell som viljestark. Det är först och främst genom
intelligensens styrka och skärpa han imponerat. Denna skärpa
gör hans kritik vaken för allt oordnat, självsvåldigt eller vekt,
och rammande, när han avslöjar det. Han tillhör ej de säll
synta rena intellektualisterna som endast bry sig om sanningen
344
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
