- Project Runeberg -  Samtiden : tidsskrift for politikk, litteratur og samfunnsspørsmål / Enogtredivte aargang. 1920 /
345

(1890-1926) With: Gerhard Gran
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sveriges nyare historia. 4. Harald Hjärne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gestalter ur Sverges nyare historia.
och icke om livet. Men han vill icke göra eller uppleva något,
vare sig inre eller yttre, där icke tanken är med. Även hans
fantasi, som är kraftig nog, är helt tanke- och viljestyrd. Detta
ger den en sällsynt makt och säkerhet, men ock en marke
rad begränsning. Den röjer föga av oändlighetslängtan och
alls ingen dragning till det omedvetna, outsägbara. Här skön
jes åter Hjärnes fattigdom på humanitet, d. v. s. sympatisk,
enkelt mänsklig känsla. Han har stor förmåga av hänförelse,
men ringa av hängivenhet. Han har smak och intresse för
poesi, men det skall vara vilje- och tankestark poesi. För
det rent artistiska har han ofta röjt förakt och aldrig för
stånd. Hans inträdestal i Svenska akademien över sin före
trädare Snoilsky vart, trots all uppriktig beundran, misslyckat
i en grad som hos honom är mycket sällsynt. Egendomligt
nog förbindes detta bristfälliga sinne för konst med ett lika
bristfälligt och föraktfullt sinne för nationalekonomi. Hjärne
vill styra sina medmänniskor men icke hjälpa dem till väl
stånd, vilket ju är nationalekonomins uppgift. Den saken
få de, bäst de gitta, sköta på egen hand. Det vilar över hela
hans uppfattning ett juridiskt drag. Att han blivit juris heders
doktor är onekligen välförtjänt.
Det kritiska, det på formen (i Aristoteles’ mening) in
riktade draget i Hjärnes lynne framträder t. o. m. på det om
råde, där hans kyla och skärpa dock är minst, där han verk
ligen röjer en ansats till sympati och rent mänskligt intresse,
fosterlandskärlekens. Han hyser den uppriktigaste beundran,
ja nästan litet kärlek till Sverges store män, särskilt dess
konungar, han tål ingen ljumhet mot fosterlandet, han är
fränt och föraktfullt kritisk mot varje kritik därav som han
på minsta sätt finner brista i eftertanke och vördnad. Men
han varnar samtidigt själv för överskattning både av Sverge
självt och av dess Storhetstid den svenska konservatismens
traditionella helgedom samt av dess store män överhuvud.
Han har i det hela och häri framträder skarpt hans
skiljaktighet från liberalismen en ganska kritisk blick på
nationalitetskravet, folkindividualiteternas krav på frihet och
självständighet. Han förnekar det icke men han underordnar
det bestämt under statsidén. Därför tillerkänner han endast
de folk full nationell frihet, vilka kunna skapa ett sunt och
starkt statsliv. Balkanfolken t. ex. vill han visserligen ej för-
345

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 20 17:31:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samtiden/1920/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free