- Project Runeberg -  Samtiden : tidsskrift for politikk, litteratur og samfunnsspørsmål / Enogtredivte aargang. 1920 /
349

(1890-1926) With: Gerhard Gran
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sveriges nyare historia. 4. Harald Hjärne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23 Samtiden. 1920.
Gestalter ur Sverges nyare historia.
ligtvis under sin mest liberala tid. Men han hävdade t. o. m.
då krigets oundviklighet för mänsklighetens samliv, han tror
det endast kunna avskaffas av kristendomen genom den inre
förädling den åstadkommer hos människan, och icke ens
kristendomen lär komma att kunna avskaffa det annat än
i samband med synden alltså aldrig på jorden. «Hier
herrschet Mars, und nur der Starke siegt.»
Hjärnes vetenskapliga läggning och åskådning bär givet
vis samma drag som hans personligt politiska.
Hans historiefilosofi utesluter lika avgjort tron på natur
lagarnes giltighet inom människornas värld som tron på
politiskt-historiska lärosatser av allmängiltigt värde. Männi
skan har fri vilja, alltså är ej utvecklingen till sin gång orubb
ligt bestämd och kan ej på förhand uträknas. Icke heller går
det an att inordna och döma de historiska företeelserna en
ligt några städse återkommande typer eller schabloner. Det
är människorna som göra historien, och hur historien blir
beror alltså på hurudana människorna vid varje tid och till
fälle äro. Naturligtvis beror händelsernas utslag först och
främst på de utmärkte och dugande männens insatser. Natur
ligtvis förkastar Hjärne den materialistiska historieuppfattningen,
både dess lära att maktfrågan skulle bestämma de andliga
krafterna och dess lära om de store männen såsom blotta
verktyg för massan. Hans åsikt är rakt motsatt. Han under
skriver, fast naturligtvis med särskild motivering, Geijers sats
att Sverges historia är dess konungars. Men därmed har han
alldeles icke bekant sig till någon store-mäns-dyrkan. Han
är icke på minsta vis Nietzschean. Han har ikke heller en
Brandes’ tro på de ledande andarnes övermäktiga roll i histo
rien. Han förnekar oförtäckt läran om den oumbärliges mis
sion. Han yttrar sig rätt kyligt om Bismarck och än kyligare
om Napoleon. Vad han anser är blott att alla handlande
människor, och de större naturligtvis i högre grad än de
mindre, sätta sin personlighets prägel på sina handlingars
resultat. Bakom de mänskliga handlingarnes resultat skym
tar för övrigt som begränsande, ja innerst bestämmande kraft
något annat: en hemlighetsfull skickelse, vilken han helt säkert
349

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 20 17:31:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samtiden/1920/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free