Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sveriges nyare historia. 4. Harald Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o/?o Erik Hedén.
då artikel efter artikel, nästan lika friska och minst så fräcka
som någonsin. Han kallade vänsterledarne «dagens småt
tingar som» (citat från Gustav III:) «nappas med Sverges
konung om hans spira». Han fann att riksdagen egentligen
endast borde vara «det stora centrala folkbildningsinstitut som
såväl dess ledamöter som medelbart dess valmän tarva för
sin invigning i statsansvarets innebörd». Försvarskravet seg
rade och därmed högern. Men så kom världskriget, och
Hjärne, den gamle Tysklandskritikern och lovprisaren av det
engelska statslivet, tog Tysklands parti mot England. Nar
Tyskland föll, föll alltså även han som medräkmngsvard and
lig makt i Sverge.
Egentligen var hans partitagande ganska naturligt, lysk
land stred ju även mot Ryssland, och Hjärne hade alltid sagt
att han i en sammandrabbning mellan dessa makter skulle
taga germanernas parti. England styrdes ju ock av en vänster
regering för vilken Hjärne redan före kriget yppat sitt forakt.
Men ändå, när han svek England, svek han sig själv. Ty nar
han övergav sin engelska konservatism, övergav han ock sin
säregna politiska roll. Han hade ej mer någon särskild upp
gift i Sverges politiska liv, ty tyskkonservativa fanns dar till
räckligt många ändå. Hjärnes spådomsgåva har ej häller pa
senare år varit så säker som förr. Visserligen förutspådde
han att ryska proletariatet efter en revolution skulle bli kri
giskt och förordade (1912) en lösning av Konstantinopels pro
blem rätt lika den som nu blivit verklighet. Men han förut
spådde ock (1913) att Österrike skulle stå sig; att Sverge ej
kunde tänka på någon närmare samverkan med sina skan
dinaviska grannar; och att Napoleons spådom: «Om hundra
år är Europa antingen republikanskt eller kosackiskt» icke
skulle slå in, vilket den ju gjort så väl som möjligt. T. o. m.
i fråga om Sverges fredsvilja under världskriget svävade han
liten smula på målet.
På sistone har Hjärne varit en av de ytterst fa svenskar
som, i möjligas-te grad, tagit Finlands parti mot Åland och
mot sitt eget land. Han som fordom klarare än kanske någon
annan kritiserat den finska chauvinismen, han for nu dess
talan mot Sverge, då första gången på mycket länge Sverges
folk står samlat om en hög utrikespolitisk uppgift, om ett
historiskt-nationellt och internationellt-rättsligt krav. Det ligger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
