Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Landquist: Människokunskap - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÄNNISKOKUNSKAP.
Georg Brandes liknar sitt författarskap vid Banquos spegel
i Macbeth, där man såg många kungar. Så såg man
i hans Hovedstrømninger ett helt århundrades andliga konun
gar. Men filosofen frågar: i vad mening kan en sådan speg
ling fattas och hur är den möjlig?
En amerikansk amiral, Sims, som år 1917 besökte Eng
land, har i en tidskrift framställt som sin mening, att vid
denna den tyngsta delen av kriget, da u-båtarnas anfall i hög
grad deprimerade den militära ledningen i England, var det
Lloyd George, som genom sin oföränderliga själsjämvikt,
glädtighet och segervisshet uppehöll ledningens mod och fort
satta initiativkraft och därmed framtvingade den slutliga
segern. Man frågar sig: hur kunde Lloyd Georges bild bli
levande i dessa andra människor, som voro helt annorlunda
artade och annorlunda stämda, eller var vad de uppfattade
av Lloyd George blott ett fenomen, en analogi, en avbild av
honom? Och hur kunde han inge dem sin själskraft eller
väcka deras egen?
Dessa frågor: huruvida personligheten kan bli föremål
för kunskap och vilken betydelse en sådan kunskap kan äga
har egendomligt nog ända till modern tid blivit obeaktade
av filosofien. Detta beror väsentligen på de historiska veten
skapernas sena utveckling i europeisk kultur och därpå att
deras värde som vetenskaper alltjämt är omstridt. I den
europeiska kulturen ha naturvetenskaperna utgjort de domi
nerande vetenskaperna och deras byggnad har avgivit idealet
för vetenskaplig bearbetning av verkligheten. I varje fall ha
1 Samtiden. 1921.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
