Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Landquist: Människokunskap - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
John Landquist.
naturvetenskapliga begrepp och kunskapsresultat behärskat
filosofien och särskilt bland de filosofiska disciplinerna logiken
och kunskapsteorien. Jag vill endast nämna hur Kants kun
skapsteori är denna filosofs strävan att komma till rätta med
Newtons lära om naturens mekanism. Samma roll som
astronomien för det 18-onde århundradets tänkande har bio
logien spelat för det 19-onde århundradets. Spencers system
är en filosofisk utläggning av Darwins utveklingslära, och
senare biologiska teorier ha avgivit det naturvetenskapliga
underlaget för Bergsons filosofi.
All naturvetenskaplig strävans ändamål är att bestämma
de lagar, som reglera tingens framträdande; den hyser intet
intresse för det individuella som sådant. Syftet åter för
praktisk människokunskap, för historieskrivningen och för
konsten är att vinna kunskap om och framställa ett visst
slag individuella objekt, nämligen personligheter eller per
sonligt liv. Personligheten har nämlig den egendomligheten
framför det materiella objektet att äga intresse för männi
skorna just som enastående företeelse.
Den första man i filosofiens historia som insåg att här
förelåg ett problem var den norska filosofen Nils Treschow.
Han ställde i en avhandling av 1807 frågan: «Gives der
noget Begreb om enslige Ting?» Han svarade, att det finnes
sådana begrepp, nämligen begrepp om personligheter. Han
betraktade personligheten som en oföränderlig grundform,
en idé. Tingens grundformer äro, sade han, ej blott arter
och släkten, utan individer. Den oorganiska naturen visar blott
aggregat men människosjälen är en odelbar enhet, en indi
vidualitet. Människans mål är att utbilda denna individualitet.
Varen skandinavisk eller övrig europeisk filosofi upptog
dock det uppslag som den norska filosofen gav.
Ett nyligen av mig utgivet arbete Människokunskap
ägnar en undersökning åt människokunskapens pro
blem från logisk, från psykologisk och från kunskapsteo
retisk synpunkt. Jag vill här inledande sammanfatta några
av de åskådningar jag i denna bok utvecklat och där
utöver skissera den betydelse som kunskapen om personlig
heten, såsom jag uppfattat denna kunskap, äger för historie
skrivningen och för mänsklighetens historiska liv. Jag skall
här icke fråga: hur äro begrepp om personligheter byggda?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
