Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Landquist: Människokunskap - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Människokunskap.
Detta logiska problem har avhandlats i nämda arbete, men
det skulle föra för långt att här ingå därpå. Men jag vill
fastställa vad såvidt jag fattar, menas med sann människo
kunskap, hur en sådan är möjlig och vilket sammanhang
uppfattningen av ett annat jag äger med medvetandet om
det egna jaget, samt därefter visa hur kunskapen om person
ligheten utgör kärnan i det historiska sammanhanget, såsom
det uppleves och såsom det i enlighet härmed bör av den
historiska forskningen uppfattas.
Med kunskap om en personlighet måste menas kunskap
om en människa, sådan hon i och för sig är. Historisk kunskap
är som Ranke säger, kunskap om hur det egentligen varit.
Så enkelt detta låter, så revolutionerande nytt är ett sådant
sanningsbegrepp för de härskande filosofiska åskådningarna.
Den Kantska kriticism, som alltmer genomträngt tänkesättet,
lär nämligen att man kan vinna kunskap endast om tingens
fenomen, men inte om tingen sådana de äro i sig själva.
Denna kunskapsteori avsåg kunskap om den sinnliga erfa
renhetsvärlden, och utsträcktes endast genom en konstlad
teori om tidens egenskap av sinnlig åskådning även till kun
skapen om det psykiska livet.
Det andliga livels natur förbjuder emellertid en fördubb
ling av kunskapsobjektet i fenomen och ting i sig. Det and
liga livet är nämligen verksamhet i tiden och ingenting annat
än denna verksamhet. Det är den realitet, som det ger sig
ut för. En känsla, en viljeyttring, en tankekomplex ha som
sådana ingen yttre sida, ingen form, genom vilken de kunna
fattas utifrån. De måste fattas sådana de i sig äro. Det
andliga livet* är osynligt och kan endast erfaras såsom den
andliga verklighet som det är. Därav följer den viktiga slut
satsen att personligheten endast kan erfaras genom alt upp
levas. Den tänkta personligheten måste vara närvarande i
det tänkande subjektet för att den tänkande skall kunna
fatta den. Den tänkta personligheten mäste vara förverkligad,
levande i själva kunskapsprocessen. Något sådant har aldrig
en tidigare kunskapsteori tänkt sig. Den ansåg, att föremå
let självt, dess inre befunne sig utanför den tänkande. Den
ansåg att att tänka var att tänka över ett frånvarande. Denna
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
