Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Landquist: Människokunskap - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
John Landquist.
andra’? Den ena människan är ju helt olik den andra.
Varifrån hemtar hon då materialet, själsstoffet till sitt förstå
ende’? Svaret är: hon hemtar detta själsstoff av sina anlag.
Varje människas gestaltade personlighet, som byggts av de
förmågor hon uppövat och de minnen livet givit henne,
utgör nämligen blott en minimal del av hennes [möjligheter.
Människans verkliga personlighet är blott den lilla roll hon hun
nit inöva under ett kort och av tillfälligheter begränsat livslopp.
Men bakom denna personlighet, utestängd av vanor männi
skan förvärvat och beslut hon fattat ligger en stor värld:
anlagens värld. En personlighet är blott en anspråkslös
nyodling en människa gort utav sig själv. Bakom den ligger
anlagens urskog. Den blir drömmens skog. Människans
fantasiverksamhet är ingenting av rörelsen av hennes anlag:
anlagen strömma i form av drömmar in i tänkandet.
Om man betraktar personligheten i dess helhet av begrän
sad verklig förmåga och av anlag, så blir hon å ena sidan
anspråkslösare, å den andra sidan mera omfattande och
mäktig än enligt den åskådning, som betraktar personlighe
ten som en isolerad substans eller en oföränderlig idé. Vad
en människa verkligen är, är något ganska anspråkslöst: hon
är en bisarrt sammansatt produkt av vanor hon förvärvat,
beslut hon fattat, av inflytanden från människor hon till
fälligtvis träffat, det är inte blott hennes inre expansionssträ
van som bildat henne, utan lika mycket omgivningens tryck.
Hennes individualitets linjer teckna snarare den begränsande
omgivningens konturer än hennes egen inre stilsträvan. Kort
sagt, människorna som individualiteter äro mer eller mindre
tillfälligt tillblivna andliga skapelser.
Men å andra sidan har människan genom sina anlag
oändliga utvecklingsmöjligheter. Genom sina anlag kan hon
i tänkandet fatta all den fullkomning som blev henne själv
förvägrad.
Genom sina anlag har hon gemenskap med männi
skornas samhälle och kan i tänkandet förenas med mänsklig
hetens stora värld. Konsten är i själva verket ingenting
annat än människans komplement till hennes individualitets
tvungna begränsning. I konsten möter hon gestaltad anlagets
stora og strålande värld. Konstnärerna äro de människor,
i vilka anlagen av otaliga arter ligger närmare medvetandets
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
