Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Rudberg: Antika urtidsteorier - IV - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Antika urtidsteorier.
tikens sista insats på denna punkt. Sedan blir blott det
gamla bevarat eller stympat, men därom har jag ej att tala
här. Dock vill jag till sist antyda ännu en syntes, om vi
kunna kalla den så, som tillhör den döende antiken jag
menar mötet mellan Bibelns, Gamla Testamentets, urtidsbild
i Genesis och den klassiska, ett möte, som skedde redan
inom judendomen och förnyas i kristendomen. De gamla
färgerna kunna här stundom lysa igenom de nya. Den
gyllne tiden med dess bördighet återfinna vi t. ex. i Sibyl
linska oraklens tredje bok men i futurum; det hela
hör icke hit. Hos Philon från Alexandria är striden
mellan Bibeln och antik tanke redan i gång, utan att det
blev full försoning och harmoni. Vi skönja spänningen i
skriften Om skapelsen och annorstädes; urtidskraften från
Gud lärde både Genesis och Poseidonios; läran om språkets
uppkomst tyder på grekiskt ursprung o. s. v. De lärda
kristna författarne ha samma dubbelhet att kämpa
mot, och den antika bildningen röjer sig genom ett och
annat bevarat drag. Så hos de kappadokiska fäderna,
Basileios och Gregorierna eller Nemesios från Emesa,
vilka på senare tid varit föremål för noggrann undersökning.
I sin skrift Om människans natur prisar den sistnämnde i
samband med behandlingen av skapelsen människans styrka
och företräden och skildrar utvecklingen i poseidonisk anda.
Min översikt är slutad. Jag erinrar blott än en gång
om de båda huvudlinjerna: en stigande och en sjunkande
utveckling, en väg uppåt och en nedåt. Den förra hör fram
för allt hemma i tänkandet och vetenskapen, den senare i
fantasien och dikten. Vi ha sett åskådningarnas fortlevande,
men i växlande form, sett, hur motiven slingra sig om var
andra, ibland rätt gåtfullt. I den korta översikten ha vi
mött både saga och historia, både dikt och forskning, både
stora namn och namlösa led i utvecklingen. Denna motiv
krets har haft känning med Hellas’ största andar. Redan
under ett tidigare skede mötte vi ett av Greklands främsta
intellektuella namn, Demokritos, med ett mäktigt inflytande
ända till antikens slut, och långt senare sågo vi en genialisk
103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
