Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Y. Hirn: Voltaires hjärta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Voltaires hjärta.
med hvilka skalden öfvergiver polemiken mot Voltaires läror
för att, i några fyndiga jämförelser, karaktärisera hans
mänskliga väsende:
Men tänka stort är tänka varmt
Och högt, ej endast fritt.
Hans nej var rikt, hans j a var armt,
De kunde vara kvitt.
Det adertonde seklets man
Förbytt Sven Dufvas lott:
Ett dåligt hjärta hade han,
Men hufvut, det var godt.
Hvi har du nu, o eftervärld,
Förvändt hans storhets mått?
Det sämre skänker du din gärd,
Det bättre du försmått.
Hans rika hufvud multnar glömdt
Hos maskarna i mull;
Det är att märka att Topelius, när han sålunda mot
hvarandra utspelar begreppen hjärta och hufvud, förstånd
och känsla, värme og köld, opererar med några motsatspar,
hvilka med det häfdvunnas regelbundenhet uppträda såväl i
den gamla som i den modärna litteraturen om Voltaire.
Ända sedan begynnelsen af det 19de seklet har man fram
ställt Voltaire, i kontrast mot Rousseau, som den typiske
representanten för en renodlad förståndskultur. T. o. m. för
fattare, som beundrat hans verk och hyllat hans gärning, ha
i sina personkaraktäristiker framhållit torkan, kylan och känslo
lösheten som det utmärkande draget i hans väsen. Hermann
Hettner, som i sitt klassiska verk om det 18de århundradets
litteratur så ifrigt tagit till orda mot romantikernas ensidiga
fördömande af Voltaire, slutar sålunda sitt kapitel om Vol
taires romaner med att på honom tillämpa apostelns ord om
den vältalighet, i hvilken vi ej kunna höra något annat än
malmens ljud och bjällrans klang. «Vi sakna,» säger han,
«hos Voltaire det ädla hjärtelagets varma solsken, den verk
liga humorns liftulla pulsslag.» Och Oskar Levertin, som
med sin lifsåskådning i så många stycken kunde räkna sig
till Voltaires parti, påpekar i sin franska litteraturhistoria att
Hans arma hjärta har du gömt
Som en relik, i gull.
511
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
