Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristian Elster: Hjalmar Söderberg - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men saa fortsættes der:
Kristian Elster.
«Jahves eld», har han forlatt romanformen og har optat det
religiøse spørsmaal til nærmere undersøkelse. Den første er
holdt i en kaucerimæssig form, det er en række dagboks
optegnelser fra Dragør og her streifer han en række andre
tidsspørsmaal, ogsaa de sociale, som ellers spiller liten rolle
i hans forfatterskap. Den anden er et religiøst-videnskabelig
arbeide, en undersøkelse av Moses stilling i Jødedommen,
men git i en egenartet og alt andet end høitidelig videnska
belig form.
Der er i «Hjärtats oro» et skjelmeri, et spil mellem spøk
og alvor som er bedaarende og som jeg i Norden i en slik
fin form bare har fundet igjen i Nils Kjærs epistler. Boken
begynder som et alvorlig og personlig bekjendelsesskrift:
«Jag har intet hem och ingen varagtig stad, och mit hjär
tas oro driver mig hit och dit som ett blad för vinden.»
«Nu har slumpen drivit mig til Dragør. Så här gick
det till:
En av de första vackra sommardagarna i Köpenhamn
møtte jag djävulen i hörnet av Fredriksberggate och Katte
sundet. Glad och rörd av att se en landsman och gammal
bekant skyndade jag fram till honom och tryckte hans hand.
Djävulen tycktes å sin sida angenämt berørd av att träffa
mig. »
Og bokens tone med sin blanding av skjæmt og alvor
svarer akkurat til Söderbergs opfatning av de spørsmaal han
behandler, han synes snart at det er alvor, beklemmende
alvor og snart at det hele er til at le av. Og det er karak
teristik for ham at han igrunden synes at spørsmaalet om
kvindernes stemmeret som han er meget imot er et
vigtigere spørsmaal end de fleste religiøse.
Den lille tilsyneladende tilfældig skrevne bok har sin
systematik. Den begynder med djævelen som kort før boken
blev skrevet, var blit «utvoterad från Folkets hus i Stock
holm». I dette avsnit er det som rimelig er likefrem grove
løier. Djævelens eksistens bestrides ikke et øieblik, forfatteren
har netop møtt ham i Kjøbenhavn. Efter et par mellemspil
gaar han over til spørsmaalet om guds eksistens, og det er
Vitalis Norströms bevis herfor som han temmelig respektlös
gjennemgaar. Han gaar derefter over til kristendommen og
526
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
