Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Knudsen: Folkeavstemningene 1905
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brevet var saalydende:
Folkeavstcraningene 1905.
undersøke om man i Norge vilde gaa med paa at den svenske
riksdag gjorde det til en betingelse for at gaa med paa unions
opløsning, at der i Norge blev avholdt folkeavstemning for
at bringe paa det rene om det norske folk var enig i unionens
opløsning. Jeg konfererte straks med Michelsen, Løvland og
saavidt erindres Arctander, som var enig i at man ikke vilde
ha det som nogen betingelse, men vilde ikke ha noget imot
en henstillen i den retning. Jeg meddelte da dette til Gregers
Gram, som lot saken gaa videre. Efter konferanse med hr.
Gram blev dette brev sendt 7de juli. Jeg spurte siden G. G.
hvem den riksdagsmand var, som hadde henvendt sig til
ham. Del var Wieselgren, forslagsstiller i riksdagen til en
reservation i anledning av unionsopløsningen, cfr. Heibergs
bok s. 294. Vi var altsaa forberedt paa at et saadant vilde
komme og hadde alting i orden da det kom.»
Jeg har efter konferanse med stiftamtmand Gram faat
hans tilladelse til at offentliggjøre den ovenfor nævnte brev
veksling fra hans optegnelser som hitsættes nedenfor:
«Den ste juli 1905 mottok jeg fra en svensk riksdagsmand
en skrivelse datert Stockholm 3dje juli 1905.
«Det kan ej nekas det gamla svenska gryet lefver quar
och ingen vet hvilken eld det helt hastigt kan upptända. För
mig såsom gammal skandinav äro dessa dagar tunga, jag har
blott ett att göra: söka, hvad på mig beror, leda strömmen
i sådan fåra att vi må undgå katarakterna. Det är i sådant
syfte, jag väckt när slutna motion. Den har samlat kring sig
mångas sympatier och jag kan väl säga: förhoppningar. Ty
vi äro ju många som hoppas att undgå krig mellan broder
folken.
Emellan oss har emellertid dryftats frågan om olika alter
nativ. Alla vilja vi samla oss om det, som är lättast för Norge
att tillmötegå. Så som sådant har jag uppfattat den allmänna
folkomröstningen. Andra har framkastat alternativet: ett
utomordentligt Storthing. Vi skulla således begära ett uttryck
af norska folkets vilja, i fråga om unionsupplösningen, med
anlitande af det ena eller det andra af dessa båda alternativ.
Jag har i min motion föreslagit folkomröstningen. Norska
grundlagen hvarken förbjuder eller tillåter sådan; det är ett
exceptionelt medel för ett exceptionelt fall och förlikar sig
535
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
