- Project Runeberg -  Samtiden : tidsskrift for politikk, litteratur og samfunnsspørsmål / Otteogtredivte aargang. 1927 /
45

(1890-1926) With: Gerhard Gran
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bernhard Karlgren: Till det kinesiska problemet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Till det kinesiska problemet.
den kunnat ha denna effekt i ett land som befann sig i full
upplösning? De äro ju dock ej diktatorer i Kina, dessa
listiga bolsjevikagenter, utan blott en liten grupp rådgivare,
som ej kunna tänkas att ha nått de kinesiska massorna di
rekt. Om de ej äro trollkarlar, hur ha de kunnat på kort
tid åstadkomma ett enhetsverk som driftiga kinesiska ledare,
med långt större möjlighet att vädja direkt till massorna, ej
kunnat skapa under femton år? För att ge ett svar på den
frågan måste en mångfald fakta tas med i räkningen.
Vad innebär det egentligen alt skapa en enhet i Kina?
I själva verket föreligger här ett långt svårare problem än
man i allmänhet föreställer sig, och vad som är ägnat att
förvåna är inte alt det tar årtionden utan att det (om också
väl blott temporärt) kan åstadkommas redan så tidigt
som nu.
Att revolutioner av större mått ej leda till jämvikt förrän
efter långa tidsrymder är välkänt och naturligt. Franska
revolutionen tog sin tid, och lösningen av den ryska krisen
ha vi ännu, efter många år, ej sett. Det är blott rimligt att
i ett land som Kina, stort som Europa och med bortåt 400
millioner invånare, krisen blir långvarig och besvärlig. Men
det avgörande momentet har man oftast förbisett: vad sam
manbrottet av kejsardömet 1911 verkligen innebar.
Det gamla Kina var i teori och formellt ett land enväl
digt styrt av sin kejsare med centraliserade ämbetsverk som
organ. I realiteten var det på sätt och vis någonting annat:
ett väldigt konglomerat av små enheter -med långt gående
självstyrelse. Den administrativa enheten var häradet, och
häradsmandarinen var en patriarkalisk despot över sitt härad.
Han sorterade under inspektören för ett större distrikt, denne
åter under provinsguyernören, och denne under de centrala
verken i huvudstaden d. v. s. hovet och kejsaren. Ämbets
männen voro alla skriftlärda, hade vunnit sin befordran, sitt
tillträde till överklasställning uteslutande genom litterära
examina, och folket under dem voro till 95 procent okunniga
bönder, hantverkare och köpmän, till större delen analfa
beter. Men detta centralisationssystem var tämligen ytligt.
Ty normaliter voro mandarinens enda sysslor att inkassera
skatterna, sitta som domare och övervaka lag och ordning
inom sitt område, häruti försedd med absolut maktfullkom-
45

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 20 17:35:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samtiden/1927/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free