Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bernhard Karlgren: Till det kinesiska problemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 Samtiden. 1927
Till det kinesiska problemet.
i gammal tid är det överklassen, d. v. s. de lärda, de stude
rade, och, märk väl, som följdsats härav även de stude
rande. De unga studenterna, inte bara de mognare vid
universiteten utan de gröna ungdomarna i gymnasierna, ha
för det enkla folket hela glorian av det lärda ståndets glans,
de syssla ju med böcker, de kunna läsa, de bli snart
mandariner vem skulle man lyssna till om inte till dem?
Detta är i själva verket orsaken till den förbluffande stora
roll den kinesiska studerande ungdomen spelar i den kine
siska dagspolitiken. Genom sina demonstrationer, skolstrejker,
proklamationer, agitation, topprida de både parlament och
regeringar, och de mest komiska upptåg tas i Kina helt
seriöst. Sällan lida dessa unga, månghövdade tyranner ett
allvarligt nederlag. De bege sig t. ex. gladeligen ett par
tusen 16 —17-åringar från Pekingskolornas högsta klasser
till en Japanvänlig ministers bostad, klå upp ministern, krossa
porslin och glas och fördärva allt som kan fördärvas, och
tåga stolta sin väg, proklamerande bojkott mot Japan, väl
vetande att ej blott de själva gå straffria utan att deras boj
kottparoll inom en vecka skall vara både spridd och åtlydd
över hela Kina.
Faktiskt åtlydd! En folkmening som på detta sätt åstad
kommits visar sig nämligen ha en stilla, seg verkningskraft
som är okänd hos andra folk. Liksom förr stora, över hela
landet spridda hemliga sällskap t. ex. det månghundra
åriga «Vita Lotus-förbundet» och den 1900 bildade «boxar
ligan» under tider av politiska kriser haft starkt intlytande,
så har under de sista årtiondena det maktlösa Kinas enda
vapen mot de utländska översittarna, särskilt den hatade
grannen i öster, Japan, varit den ekonomiska bojkotten, och
en serie välordnade och obrottsligt hållna bojkotter, som
tillskyndat särskilt England och Japan enorma förluster, ha
faktisk räddat Kina ur månget nödläge. Alltid har då fält
ropet utgått från studenterna, alltid har det förvånansvärt
troget efterlevts av tiotusentals små affärsmän, i trots av
därvid lidna kännbara förluster.
Nog finns det alltså möjligheter att få ett program
både spritt och allmänt antaget och arbetat för, men det
förutsätter, dels att det skall vara enkelt och lättfattligt, dels
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
