Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tage Aurell: Studier i Heidenstams ungdomslyrik - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tage Aurell.
tämligen beskedliga obygd i en poets vision haft att brottas
med så många fjärnt hämtade liknelser för att vinna åskådlighet.
Blåsten i furorna blev dov sorgemusik med förstämda
trummor och tubor i moll, de mossiga rullstensblocken
tornades upp till cyklopiska väggar och kärrets förrutt
nade stock dök som ett sjövidunder till vattenbrynet.
Tallarnes rötter voro reptillikt pansrade och stodo
våta i gyttjan som ödlefötter där de ej, fläkta ur jorden,
stodo som stora spindlar. Mitt i detta landskap kom
en älg, väldig och tung som en mastodont. När han
släckt sin törst i kärret skvalade vattnet i silver
trådar ur flåsande mule och raggigt skägg. Trots detta
väldighets-begärliga bildspråk blev ändock synens festlöshet
dess mest framträdande drag:
Hur låg, hur grå, hur glädjetom,
står trakten runt min stig.
Och på nytt istämma furorna sin dova, skrämmande sorge
musik
jag vända i ångest och bryta mig ut
ur ödemarkens djup med ett skrik,
Det är en omständighet, värd att lägga märke till, att
den diktare, vars namn skulle bli liktydigt med ny-fosterländsk
sång i Sverige, upptagande Tegnér-tidens traditioner, uti
från och likasom på trots erövrat sin sångdomän. Icke
ens för en Strindberg har det land, som en gång var Bell
mans, tett sig mera avskräckande ogästvänligt än det här
gjorde det för Heidenstam.
Ej mindre märklig var den obedde ombudsman, som
det svenska landet och kynnet sände den hemvandrande i
möte. Visserligen hade det yttre varit en nordiskt-officiellt
antaglig habitus:
Jag kommer som en präst i svart syrtut.
Man måste se litet högtidlig ut
om ej ur rocken, i stället för väst, framtittat ett ludet bröst,
en vårdslöshet i klädsel, som förunderligt svor mot högtid
ligheten. Den typiskt representativa svärtan ödelades för
Här är som ville bland kvistarnas spjut
380
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
