Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Werner Söderhjelm: Efter femtio år - I - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 Samtiden. 1928
Efter femtio år.
vilken i sina dramer mångenstädes efterbildat Ibsen omedel
barare än kanske någon annan, ställde just Rosmersholm
med dess «adelsmänniskor» högst bland alla skaldens dramer
(närmare härom i festskriften till Gerhard Gran 1916). Och
allt fortfarande var det sedan så, som den finske novellisten
Juhani Aho i festskriften till Ibsen för 30 år sedan förtäljer,
att Ibsen blev ett slags fäste för ens tideräkning: detta år var
ett Ibsen-år, detta icke; man levde på ett annat sätt under
det förra än under det senare, livet höjdes liksom upp ett
steg och perspektiven vidgades.
Ibsens lyrik har, tyckes det, mer än tillbörligt fått träda
i skuggan för det som är hans förnämsta. De lyriska satirerna
eller samfundsdiklerna ha liksom gått upp i hans dramatik,
de särskilt tidsbetonade dikterna hava längesedan förlorat sin
aktualitet, de rent lyriska äro så få. Några uttryck, under en
tid starkt använda som slagord, leva kanske kvar i lämpliga
förbindelser— «torpedo under arken», «jeg tror vi sej ler med
et lig i lasten», «at digte det er at holde dommedag over sig
seiv» och litteraturhistorikerna hava egnat Ibsens poesier
enskilda undersökningar. Men vem talar om lyrikern
Ibsen, och var är den utförliga studien över hans dikter?
För den ungdom som omkring 1880 gick ut i livet och
där möttes av en med litterärt intresse starkt mättad atmo
sfär, utgjorde visserligen Ibsens dramer den högsta näringen,
men de överskuggade ingalunda hans lyrik. Åtminstone icke
i Finland. Redan en av den äldre, efter-Runebergska genera
lionens poeter K. R. Malmström hade försvenskat Ibsenska
dikter, Kong Håkons gildesal, Mindets magt och
kanske någon till. Tavaststjerna har i sin tidigare lyrik rönt
inflytande av Ibsen, och Juhani Aho berättar i sin uppsats i
festskriften 1898 om hur denna lyrik beundrades av den
finsktalande litterära ungdomen. Terje V i gen slog oer
hört an och var ett omtyckt deklamationsnummer, kanske
mest för att denna lyrisk-episka dikt om livets tragik, om
mannamod och självförsakelse hade ett så starkt tycke av
Runeberg. En svane och V ugg evi se hava kanske präg
lats in i medvetandet närmast genom de vackra melodierna,
andra gjorde det av sin egen makt.
181
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
